Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Johannes 16:1 Johannes 16:2 Johannes 16:3 Johannes 16:4 Johannes 16:5 Johannes 16:6 Johannes 16:7 Johannes 16:8 Johannes 16:9 Johannes 16:10 Johannes 16:11 Johannes 16:12 Johannes 16:13 Johannes 16:14 Johannes 16:15 Johannes 16:16 Johannes 16:17 Johannes 16:18 Johannes 16:19 Johannes 16:20 Johannes 16:21 Johannes 16:22 Johannes 16:23 Johannes 16:24 Johannes 16:25 Johannes 16:26 Johannes 16:27 Johannes 16:28 Johannes 16:29 Johannes 16:30 Johannes 16:31 Johannes 16:32 Johannes 16:33



Johannese evangelium 16:19 (SV1917): Samtal om tiden
När Jesus talar om sin nära förestående avskiljning märker lärjungarna att deras frågor rör sig kring tidpunkterna för hans bortgång och återkomst. Texten placerar oss i det ögonblick där Jesus avslöjar hur deras mänskliga uppfattning och hans himmelska syfte väger mot varandra. Han uppmanar dem att tala med varandra om det han just sagt och förklarar vad som väntar: en kort tid utan honom och en annan tid när de ska få se honom igen.
Vad texten avslöjar om Gud och tro
Genom Jesu ord framträder att Gud verkar i tid och historia på ett sätt som utmanar vår egen uppmärksamhet på nuet. Jesus förutsätter att hans död och uppståndelse inte bara är centrala händelser utan också katalysatorer som omformar lärjungarnas tro och förståelse. Tro handlar inte om konstant tydlighet i varje detalj utan om förtröstan till Gud när det vi ser tydligt förändras av tidens gång.
Viktiga ord och bilder
Ordparet som ofta översätts som “en liten tid” och “åter en liten tid” pekar på en tempobrytning: kortvarig avskiljning följt av återseende. Det understryker inte en exakt tidsram utan en kairos-liknande upplevelse där Jesus närvarar i förhållandet mellan hans död och uppståndelse och lärjungarnas fortsatta tro.
Kopplade bibelpassager (cross-references)
Extra notering om sambandet: Dessa passager hjälper läsaren att förstå att Jesu bortgång och uppståndelse är nyckeln som öppnar ett nytt förhållningssätt till tid och relationen till Gud, i stället för enbart en förlust eller brist på ytterligare vishet.
Historisk-kontemplet jämförelse (förenklad tolkning)
De äldre kommentarerna betonar att Jesus inte avvisar deras frågor utan uppmuntrar dem till vänlig eftertanke: troens grund ligger i herravälde och närvaro som övergår vår upplevelse av tid. Denna syn överensstämmer med hur den heliga Ande senare utgjuts över lärjungarna för att vägleda dem i allt och ge dem mod att vittna trots saknad.
Praktisk tillämpning idag
För oss i nutidens tro betyder texten att vi får leva i dagens osäkerhet med ett hopp om Guds övergripande plan. Vi lär oss att vår tro inte står på fullständig överblick över framtiden, utan på Jesu ord och hans uppenbarelse i pågående liv. När vi står inför tvivel eller saknad, får vi vända oss till Gud med förtröstan att han är närvarande även i tider av fromloss och väntan.
Sammanfattning
Johannes 16:19 fångar stunden när lärjungarna frågar efter en förväntad visshet. Jesus svarar genom att uppmana dem att överväga det han sade och pekar mot en kort tids skiftning mellan bortgång och återseende. Genom denna passage lär vi oss att vår tro vilar på Guds operativa tid och att vår framtid tryggt vilar i Kristi död och uppståndelse.
Obs: I vägledande kommentarer från äldre källor finns följande sammanfattningar:
Från Matthew Henry, Albert Barnes och Adam Clarke används korta ordalag för att belysa tidsdimensionen i tro och hur Jesus närvaro formar våra uppfattningar om framtiden.