Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Johannes 16:1 Johannes 16:2 Johannes 16:3 Johannes 16:4 Johannes 16:5 Johannes 16:6 Johannes 16:7 Johannes 16:8 Johannes 16:9 Johannes 16:10 Johannes 16:11 Johannes 16:12 Johannes 16:13 Johannes 16:14 Johannes 16:15 Johannes 16:16 Johannes 16:17 Johannes 16:18 Johannes 16:19 Johannes 16:20 Johannes 16:21 Johannes 16:22 Johannes 16:23 Johannes 16:24 Johannes 16:25 Johannes 16:26 Johannes 16:27 Johannes 16:28 Johannes 16:29 Johannes 16:30 Johannes 16:31 Johannes 16:32 Johannes 16:33



Johannes 16:25 (SV1917): Varför detta ord känns angeläget
Jesus talar till sina lärjungar i nära förestående tid då deras förståelse är begränsad och deras horisont fortfarande är på jorden. Versen fångar övergången från det förtäckt tal till öppet förkunnande. För lärjungarna innebär det att det som är dolt nu kommer att uppenbaras när tiden är inne, så att deras tro inte längre måste luta mot gåtor utan mot ett tydligt vittnesbörd om Fadern och hans verk genom Jesus.
Originalkontext och huvudbudskap
I sammanhanget i Johannes 16 förbereder Jesus sina lärjungar inför sin avskedspredikan och den framtida utsändningen av Anden. Han talar om att världen inte längre ska missa hans ord när den Helige Ande leder dem in i hela sanningen. När han säger att han inte längre ska tala i förtäckta ord, men öppet förkunna för eder om Fadern, menar han att det snart kommer en tid då deras förståelse blir tydligare genom Andens ledning och uppenbarelse av relationen mellan Sonen och Fadern. Det som tidigare varit dolt i liknelser eller symboler kommer då att bli klart så att tro och tjänst verkligen kan byggas på ett offentligt vittnesbörd.
Tematiska ribbor i texten
Historisk och teologisk bakgrund
I SV1917:s språk följer texten det nytestamentliga temat att Guds hemliga råd i Kristus nu når en större klarhet för de troende. Förtäckta ord syftar till undervisning som ännu inte fullständigt uppenbarats; öppet förkunnande pekar mot den framtida tidsrymden då Anden leder lärjungarna till full insikt om Fadern genom Sonen.
Cross-references
1) Markus 4:11–12 och Matt 13:11–13 visar hur Jesu liknelser både avslöjar och döljer sanning för olika mottagare, medan lärjungarna får förklaringar. Detta speglar övergången från förtäckt tal till öppen uppenbarelse i Johannes.
2) Johannes 14:16–17 och 26 visar den Helige Andes roll i att leda troende till full sanning om Fadern genom Sonen, vilket konkretiserar vad det öppna förkunnandet innebär.
3) Efesierna 1:9–10 och Rom 16:25–26 illustrerar hur Guds hemliga råd i Kristus blir offentligt genom evangeliet och Andens kraft.
Användbara kommentarer från äldre bibelkommentarer
Adam Clarke framhåller att Jesu tal om förtäckta ord och öppen uppenbarelse pekar mot en tid då hans tolkningar och lärdomar inte längre kräver skriftlig eller symbolisk förklaringssvar utan direkt andlig insikt. Albert Barnes påpekar att "öppet" syftar till att det som tidigare var dolt ska bli tillgängligt genom att Anden verkar i hjärtan och sinne. Matthew Henry understryker att den klara framställningen av Fadern genom Sonen inte upphäver, utan fulländar, lärjungarnas tro.
Sammanfattande reflektion
Detta versutsnitt uppmanar troende att vänta på en tydligare uppenbarelse av Guds plan i Kristus genom Andens ledning. När talet blir öppet och rätt förstått, blir livet som lärjunge mer handfast: vi ser relationen mellan Fadern och Sonen, vi förstår vårt uppdrag i världen och vi kan vittna utan hemlighetsmakeri. Denna övergång från förtäckt ord till öppen förkunnelse formulerar inte bara ett historiskt ögonblick utan en ständig rörelse i kyrkans liv: att tro på Kristus är att leva i det uppenbarade ordet och i det äkta vittnesbördet om Fadern.