Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Johannes 10:1 Johannes 10:2 Johannes 10:3 Johannes 10:4 Johannes 10:5 Johannes 10:6 Johannes 10:7 Johannes 10:8 Johannes 10:9 Johannes 10:10 Johannes 10:11 Johannes 10:12 Johannes 10:13 Johannes 10:14 Johannes 10:15 Johannes 10:16 Johannes 10:17 Johannes 10:18 Johannes 10:19 Johannes 10:20 Johannes 10:21 Johannes 10:22 Johannes 10:23 Johannes 10:24 Johannes 10:25 Johannes 10:26 Johannes 10:27 Johannes 10:28 Johannes 10:29 Johannes 10:30 Johannes 10:31 Johannes 10:32 Johannes 10:33 Johannes 10:34 Johannes 10:35 Johannes 10:36 Johannes 10:37 Johannes 10:38 Johannes 10:39 Johannes 10:40 Johannes 10:41 Johannes 10:42



Johannes 10:15 (SV1917): “såsom Fadern känner mig, och såsom jag känner Fadern; och jag giver mitt liv för fåren.”
: Jesu ord här avser den djupa ömsesidiga gemenskapen mellan Fadern och Sonen och den frihetliga villigheten att lägga ned sitt liv för dem han kallar fåren. Denna vers sammanbinder relationen inom Treenigheten med det frälsande uppdraget: Jesu fullständiga kännedom av Fadern och Faderns kännedom av Sonen smälter samman i det självutgivande kärleksvalet till människorna.
Litterär kontext
I Johannes 10 utvecklar Jesus bilden av honom som den gode herden, som känner sina får och blir känd av dem. Strax före säger han att fåren hör hans röst och att han leder dem ut och in — en bild både av omsorg och ledarskap. Att nämna Fadern står i kontrast till fariséernas oförmåga att känna Fadern rätt, vilket betonas i tidigare verser där Jesus talar om den sanna visionen av Gud.
Teologisk betydelse
Versen understryker två teologiska sanningar. För det första: den ömsesidiga kännedom inom Guds gemenskap – Fadern känner Sonen fullt ut, och Sonen känner Fadern. För det andra: Jesu frihet och villighet att ge sitt liv för fåren, vilket uppfyller den frälsande kärleken i lydnad mot Fadern. Denna motivation är inte tvång utan kärlekens val, byggd på en redan existerande gemenskap.
Kopplingar inom Skriften
Cross-referenserna visa hur treenhetens gemenskap och kärlekens skeende förstärks i frälsningshandlingen.
Frågor till reflektion
Sammanfattning
I denna vers förenas den djupa gemenskapen inom Treenigheten med den salvatoriska ansträngningen. Jesus talar om ett gudomligt vetande som inte är teoretiskt utan levt och handlat i kärlek — han ger sitt liv för fåren som han känner och som känner honom. Denna båge från relation till uppdrag ger en tydlig bild av Jesu identitet och syfte: livet som ges ut i lydnad och omsorg.
Historisk recension och använda citat
Kommentarstraditionen ser ofta detta som en nyckeltext för att förstå Jesu gudomliga självbild och hans offer. I traditionella sammanfattningar kan man höra hur Mattheus Henry, Albert Barnes och Adam Clarke elucidera att Jesu kännedom om Fadern och viljan att ge sitt liv talar om en union som går bortom mänsklig förståelse och om den kärlek som förvandlar fåren till ett herdsligt fångat liv i Kristus.
Notera: Inga direkta längre citat från Henry, Barnes eller Clarke används här, men deras samtida tankegångar informerar tolkningen som följer de svenska penslarna.