Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Johannes 1:1 Johannes 1:2 Johannes 1:3 Johannes 1:4 Johannes 1:5 Johannes 1:6 Johannes 1:7 Johannes 1:8 Johannes 1:9 Johannes 1:10 Johannes 1:11 Johannes 1:12 Johannes 1:13 Johannes 1:14 Johannes 1:15 Johannes 1:16 Johannes 1:17 Johannes 1:18 Johannes 1:19 Johannes 1:20 Johannes 1:21 Johannes 1:22 Johannes 1:23 Johannes 1:24 Johannes 1:25 Johannes 1:26 Johannes 1:27 Johannes 1:28 Johannes 1:29 Johannes 1:30 Johannes 1:31 Johannes 1:32 Johannes 1:33 Johannes 1:34 Johannes 1:35 Johannes 1:36 Johannes 1:37 Johannes 1:38 Johannes 1:39 Johannes 1:40 Johannes 1:41 Johannes 1:42 Johannes 1:43 Johannes 1:44 Johannes 1:45 Johannes 1:46 Johannes 1:47 Johannes 1:48 Johannes 1:49 Johannes 1:50 Johannes 1:51



Johannes 1:27 (SV1917) – Jag är icke värdig att upplösa hans skorem
I sammanhanget är Johannesevangeliet färgat av sitt uppdrag att förbereda vägen för Kristus. När Johannes döparen uppmanar folket att tro på honom som Guds Lamm som tar bort världens synd, pekar han särskilt på sin egen underordnade roll. Texten framhäver en ödmjukhet som står i stark kontrast till religiös stolthet: Johannes säger att han inte är värdig att upplösa Jesus skornag. Det bär med sig en tydlig begränsad ambassadörs tjänst inför den som kommer efter honom.
Central betydelse
Sången till predikan om Kristi företräde innebär att Johannes inte ser sig själv som den som ska ensidigt ledas av sin egen rang eller makt. Istället visas en bild av underdånighet inför Guds planer. Detta understryker att Jesus står över Johannes i ämbete och rang, och att Jesu uppdrag är av ett slagsfullt väsen som kräver en högre auktoritet än den som förbereder vägen.
Nyckelteman
Relaterade passager
• Joh 1:26–27 visar Johannes’ svar på religiösa ledare som söker hans auktoritet, där han återigen pekar till Jesus. Kort förklaring: betoningen ligger på Jesu överlägsenhet och Johannes’ roll som vittne.
• Fil 2:6–8 illustrerar samma tema av ödmjukhet och underkastelse inför Guds planer, där Kristus frivilligt tar en tjänande hållning. Kort förklaring: påminner om att ödmjukhet är kärnan i Jesu identitet och arbete.
• Heb 1:3 antyder Jesus’ fullständiga överlägsenhet och hans upprätthållande kraft, vilket gör Johannes’ erkännande av sin egen oduglighet desto tydligare. Kort förklaring: understryker hur Kristus står i en särställning.
Praktisk tillämpning
Vi uppmanas att tacka Gud för att Jesus står i en högre rang och att vi förhåller oss ödmjuka i vår tjänst. Det är en påminnelse om att vår andliga vägledning inte bygger på vår egen auktoritet, utan på vår överlåtelse till Kristus och hans uppdrag.
Sammendrag
Johannes döparen erkänner sin plats som vägvisare till Kristus men betonar att han inte är värdig att upplösa Jesu skornag. Detta är en tydlig bukt på ödmjukhet inför Messias överlägsenhet och den perfekta ordning som Gud har förberett för frälsningen.
Observerade citat från äldre kommentatorer (utdrag endast när tillgängligt):