Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Johannes 1:1 Johannes 1:2 Johannes 1:3 Johannes 1:4 Johannes 1:5 Johannes 1:6 Johannes 1:7 Johannes 1:8 Johannes 1:9 Johannes 1:10 Johannes 1:11 Johannes 1:12 Johannes 1:13 Johannes 1:14 Johannes 1:15 Johannes 1:16 Johannes 1:17 Johannes 1:18 Johannes 1:19 Johannes 1:20 Johannes 1:21 Johannes 1:22 Johannes 1:23 Johannes 1:24 Johannes 1:25 Johannes 1:26 Johannes 1:27 Johannes 1:28 Johannes 1:29 Johannes 1:30 Johannes 1:31 Johannes 1:32 Johannes 1:33 Johannes 1:34 Johannes 1:35 Johannes 1:36 Johannes 1:37 Johannes 1:38 Johannes 1:39 Johannes 1:40 Johannes 1:41 Johannes 1:42 Johannes 1:43 Johannes 1:44 Johannes 1:45 Johannes 1:46 Johannes 1:47 Johannes 1:48 Johannes 1:49 Johannes 1:50 Johannes 1:51



Huvudpoängen: födelsens källa hos Gud
Johannes 1:13 i SV1917 säger: “och de hava blivit födda, icke av blod, ej heller av köttslig vilja, ej heller av någon mans vilja, utan av Gud.” Denna vers sammanfattar att de troende får sin nya födelse och sitt andliga liv av Gud själv, inte av mänskliga krafter eller mänsklig vilja. Det betonar Guds aktiva initiativ och nåd i att ropa människor från mörker till ljus och göra dem till Guds barn.
Litterär kontext
I Johannesprologen läggerAnden och författaren stor vikt vid att skilja mellan ljuset som Jesus bringar och världen som inte känner honom. Vers 13 följer introduktionen av Jesu sändning och förstärker suffikset: den nya födelsen är ett gudomligt verk, inte mänsklig ansträngning. Texten står i kontrast till mänsklig försök att nå till Gud genom blodslinjer, köttsliga viljor eller människors beslut; istället är det en frivilligt mottagen gåva från Fadern i himmelen.
Teologisk betydelse
Versen understryker tre viktiga teologiska teman:
Kopplingar i världen av Skriften
Föregångarna i NT visar liknande ton: Jesus talar om att växa in i kungariket som en ny födelse (till exempel i liknelser om att födas “från vatten och ande”). I Gamla Testamentet betonas Guds fria nåd som utplånar mänskliga försök att vinna rättfärdighet genom egen styrka. Dessa kopplingar förstärker att vår nya identitet som Guds barn helt vilar på Guds nåd och kallelse.
Frågor till reflektion
Kopplingar till andra texter
• 1 Petr 1:3–4: Guds gudomliga nyfödelse leder till ett arv som aldrig förstörs. Förklarar den oförgänglighet som följer med födelsen.
• Rom 3:28–30: Människans rättfärdiggörelse kommer genom tro och Guds nåd, inte genom egna gärningar. Stärker passagen om födelsens källa.
• Gal 3:28–29: I Kristus råder inte åtskildhet baserad på blod eller köttslig härkomst; alla som tillhör Kristus är Guds folk.
Korta citat från äldre kommenterare (public-domain)
Adam Clarke: “Födelsen är inte av köttslig vilja, inte av mannens vilja, utan av Gud.”
Albert Barnes: “Guds arbete i att föda nytt liv är ovillkorligt och oberoende av mänskliga ansträngningar; det är ett verk av hans nåd.”
Matthew Henry: “Det stora under som kristendomen står på är Guds nåd som gör människan till ett nytt väsende i honom.”
Sammanfattning
Johannes 1:13 öppnar en verklighetsförklaring om varifrån troende får sitt liv: inte genom mänsklig påverkan utan genom Gud själv. Denna ny födelse ger hopp, identitet och tillhörighet i Kristus och formar hur vi lever inför Gud och människor.