Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Jeremia 1 Jeremia 2 Jeremia 3 Jeremia 4 Jeremia 5 Jeremia 6 Jeremia 7 Jeremia 8 Jeremia 9 Jeremia 10 Jeremia 11 Jeremia 12 Jeremia 13 Jeremia 14 Jeremia 15 Jeremia 16 Jeremia 17 Jeremia 18 Jeremia 19 Jeremia 20 Jeremia 21 Jeremia 22 Jeremia 23 Jeremia 24 Jeremia 25 Jeremia 26 Jeremia 27 Jeremia 28 Jeremia 29 Jeremia 30 Jeremia 31 Jeremia 32 Jeremia 33 Jeremia 34 Jeremia 35 Jeremia 36 Jeremia 37 Jeremia 38 Jeremia 39 Jeremia 40 Jeremia 41 Jeremia 42 Jeremia 43 Jeremia 44 Jeremia 45 Jeremia 46 Jeremia 47 Jeremia 48 Jeremia 49 Jeremia 50 Jeremia 51 Jeremia 52
Jeremia 21:10 (SV1917) – Immediate setting
Här säger Herren att han riktar sitt ansikte mot Jerusalem och dess tempelstad. Situationen är akut: den som profeterades om deras framtid är nu här i ordets verklighet – Guds dom är närvarande och obönhörlig. Staden har varit sceneri för Herrens varningar genom Jeremia, men här står vi inför en handling där Gud uttrycker sitt beslut om att låta Babylonien inta och elda staden. Ordet ger ingen illusion om en vanlig fiendskap; det är en rättfärdig dom som följer på folkets trots och avgudadyrkan.
Vad texten säger om Gud och tro
Texten visar Guds helighet och trofasthet i att uppfylla sina ord. Gud ser till människors vägran att lyda och låter konsekvenserna följa. Samtidigt framträder hans rättfärdighet: han vill leda sitt folk till insikt om deras beroende av honom och konsekvenserna av uppror. Det är inte godtycklig straff; det är en konsekvens av sitt avbrott från den tro som Gud kräver.
Nyckelbegrepp och bildspråk
Kopplingar till andra ställen
Liknande teman finns i Jeremia 22:24–27 och 25:9 där Gud använder främmande makter för att uppfylla sin dom när folket förlorar tro. En jämförelse med 2 Krön 36:15–21 uppmärksammar hur guds varningar och dom följer upp mot bakgrund av folkets vägran att lyda, och hur Guds trofasthet samtidigt behåller hoppet om ödmjuk omvändelse. Slutligen ger Psaltaren insikter om hur Gud låter de stolta få möta deras fall, medan de ödmjuka söker honom.
Tillämpning för vår tid
Texten råder oss att inte bortse från konsekvenserna av uppror mot Gud, vare sig i privatliv eller samhälle. Guds doms realitet uppmanar till ödmjukhet och omvändelse. Samtidigt uppmanar tron oss att söka Herren i tider av hot och prövning, lita på hans rättfärdiga ledning och bevara hopp om nåd när omvärlden verkar mäktig och hotfull.
Kort sammanfattning
Jeremia 21:10 varnar genom en stark bild av domens närvaro: Guds ansikte riktas mot Jerusalem, och staden kommer att hamna i babylonisk kontroll och eld. Budskapet är att Guds trofasthet och rättfärdighet kräver lydnad och omvändelse, även när konsekvenserna känns överväldigande.
Kända kommentarer (snabb bidrag)
Ur äldre, offentliga kommentarer ger man ofta en tydlig bild av Guds dom och nåd som balanseras i Jeremia 21. Henry, Barnes och Clarke lyfter fram att gudomlig rättvisa går hand i hand med barmhärtighet och hopp om omvändelse när man ångrar sig. De betonar att dom inte upphäver Guds trofasthet mot dem som håller fast vid honom.
Två–tre cross-references
Jeremia 22:29 – Själens behov av att förstå Guds ord och handling i tidens strid; motstånd leder till konsekvenser. Kommentarnotering: här betonas att rättfärdig dom följer av folkets vägran att lyda.
Psaltaren 9:17 – De ondas öde när folk vänder sig bort från Gud; först följer deras eget uppsåt. Kommentarnotering: påminnelse om att Guds rättfärdighet står fast även i kungars och städers öden.
2 Krön 36:15–21 – Guds varningar och hur exilen blivit en konsekvens av folket:s uppror, men samtidigt öppnar möjligheten till omvändelse och hopp om Guds trofasthet.