Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Jesaja 1 Jesaja 2 Jesaja 3 Jesaja 4 Jesaja 5 Jesaja 6 Jesaja 7 Jesaja 8 Jesaja 9 Jesaja 10 Jesaja 11 Jesaja 12 Jesaja 13 Jesaja 14 Jesaja 15 Jesaja 16 Jesaja 17 Jesaja 18 Jesaja 19 Jesaja 20 Jesaja 21 Jesaja 22 Jesaja 23 Jesaja 24 Jesaja 25 Jesaja 26 Jesaja 27 Jesaja 28 Jesaja 29 Jesaja 30 Jesaja 31 Jesaja 32 Jesaja 33 Jesaja 34 Jesaja 35 Jesaja 36 Jesaja 37 Jesaja 38 Jesaja 39 Jesaja 40 Jesaja 41 Jesaja 42 Jesaja 43 Jesaja 44 Jesaja 45 Jesaja 46 Jesaja 47 Jesaja 48 Jesaja 49 Jesaja 50 Jesaja 51 Jesaja 52 Jesaja 53 Jesaja 54 Jesaja 55 Jesaja 56 Jesaja 57 Jesaja 58 Jesaja 59 Jesaja 60 Jesaja 61 Jesaja 62 Jesaja 63 Jesaja 64 Jesaja 65 Jesaja 66Verse
Jesaja 37:1 Jesaja 37:2 Jesaja 37:3 Jesaja 37:4 Jesaja 37:5 Jesaja 37:6 Jesaja 37:7 Jesaja 37:8 Jesaja 37:9 Jesaja 37:10 Jesaja 37:11 Jesaja 37:12 Jesaja 37:13 Jesaja 37:14 Jesaja 37:15 Jesaja 37:16 Jesaja 37:17 Jesaja 37:18 Jesaja 37:19 Jesaja 37:20 Jesaja 37:21 Jesaja 37:22 Jesaja 37:23 Jesaja 37:24 Jesaja 37:25 Jesaja 37:26 Jesaja 37:27 Jesaja 37:28 Jesaja 37:29 Jesaja 37:30 Jesaja 37:31 Jesaja 37:32 Jesaja 37:33 Jesaja 37:34 Jesaja 37:35 Jesaja 37:36 Jesaja 37:37 Jesaja 37:38
Jesaja 37:19 (SV1917) i kontext och mening
I Jesajas bok står detta vers i kontexten av kung Hiskias beroende av Gud och Israels kamp mot Assyriens hot. Det judiska kungariket står inför en massiv militär företrädare i Sankerib, vars hot förstärks av språkliga och politiska manövrar. Genom profeten Jesaja förmanar Gud folket att lita på honom snarare än allianser eller avlönade försvar. Versen beskriver en erkännande av fästelsernas tomhet: de avgudar som folket hade tillflykt till kunde inte rädda dem, eftersom de bara var människohändernas verk - trä och sten. Det är ett ord som syftar till Guds suveränitet och människans begränsning.
Huvudbetydelse
Huvudbudskapet är att gudabilder och avgudar är obegåvade och kraftlösa jämfört med den. Dessa gudar har ingen verklig kraft att påverka världen eller frälsa människor; de är skapelser av människan, inte skapare av Gud. Därför kan de inte förgöra de som insett deras oduglighet och vände sig till den enande Guden. Budskapet uppmanar till förtröstan på Gud själv, som är starkare än varje hot och som har makt att bevara och rädda i nöd.
Två-tre centrala teman
Relaterade passager
1) Jesaja 44:9–20 – en liknande kritik av trä- och stenavgudar och deras tomhet. Poängen är att fästa tillbedjan vid den sanne Guden och inte vid skapelser. Fördjupning: dessa paralleller förstärker insikten att avgudar saknar verklig kraft.
2) 1 Kung 18 och alkistorna på berget Karmel – visar kontrasten mellan Guds svar och avgudarnas tystnad, vilket belyser hans ensamma kraft. Fördjupning: visar hur Guds ingripande blir tydligt när tro och böner är i fokus.
3) Psaltaren 115:4–8 – en direkt vädjan att se avgudar som stumma och maktlösa, medan Honom som skapar och uppehåller världen tillbes som den sanna Guden.
Praktisk reflektion
Texten påminner om att våra egna “avgudar” kan vara trygghet i materiell säkerhet, politisk makt eller andra löften som lämnar oss tomma när prövningar kommer. När vi står inför osäkerhet, är det först och främst Gud vi söker. Denna vers uppmanar oss att skilja mellan vad som verkar skydda och vad som verkligen räddar.
Sammanfattning
Jesaja 37:19 visar att avgudarna som folket tillbad egentligen var tomma skapelser. Deras gudomlighet var endast människohänders verk av trä och sten, och därmed kunde de inte rädda eller förgöra. Budskapet uppmanar trohet till den ene sanne Guden och förtröstan på hans bevarande makt över världens hot.
Citat från klassiska kommentarer
Matthew Henry och Adam Clarke framhåller båda att denna text lyfter fram Guds överlägsenhet och människans oförmåga inför hans vilja. Ursprungsprincipen i deras kommentarer hävdar att allt hopp måste vila på Gud själv, inte på materiella figurer eller politiska lösningar.
Notera: Följande korta referenser återges exakt där tillgängligt: Henry om Guds suveränitet och människans tomhet gentemot avgudar; Clarke om avgudars skapelse av människohänder och deras bristande kraft. Inga längre fullständiga verbala citat av hela längre passager används.