Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Jesaja 1 Jesaja 2 Jesaja 3 Jesaja 4 Jesaja 5 Jesaja 6 Jesaja 7 Jesaja 8 Jesaja 9 Jesaja 10 Jesaja 11 Jesaja 12 Jesaja 13 Jesaja 14 Jesaja 15 Jesaja 16 Jesaja 17 Jesaja 18 Jesaja 19 Jesaja 20 Jesaja 21 Jesaja 22 Jesaja 23 Jesaja 24 Jesaja 25 Jesaja 26 Jesaja 27 Jesaja 28 Jesaja 29 Jesaja 30 Jesaja 31 Jesaja 32 Jesaja 33 Jesaja 34 Jesaja 35 Jesaja 36 Jesaja 37 Jesaja 38 Jesaja 39 Jesaja 40 Jesaja 41 Jesaja 42 Jesaja 43 Jesaja 44 Jesaja 45 Jesaja 46 Jesaja 47 Jesaja 48 Jesaja 49 Jesaja 50 Jesaja 51 Jesaja 52 Jesaja 53 Jesaja 54 Jesaja 55 Jesaja 56 Jesaja 57 Jesaja 58 Jesaja 59 Jesaja 60 Jesaja 61 Jesaja 62 Jesaja 63 Jesaja 64 Jesaja 65 Jesaja 66Verse
Jesaja 37:1 Jesaja 37:2 Jesaja 37:3 Jesaja 37:4 Jesaja 37:5 Jesaja 37:6 Jesaja 37:7 Jesaja 37:8 Jesaja 37:9 Jesaja 37:10 Jesaja 37:11 Jesaja 37:12 Jesaja 37:13 Jesaja 37:14 Jesaja 37:15 Jesaja 37:16 Jesaja 37:17 Jesaja 37:18 Jesaja 37:19 Jesaja 37:20 Jesaja 37:21 Jesaja 37:22 Jesaja 37:23 Jesaja 37:24 Jesaja 37:25 Jesaja 37:26 Jesaja 37:27 Jesaja 37:28 Jesaja 37:29 Jesaja 37:30 Jesaja 37:31 Jesaja 37:32 Jesaja 37:33 Jesaja 37:34 Jesaja 37:35 Jesaja 37:36 Jesaja 37:37 Jesaja 37:38
Herren bön om aktning och blicken som avslöjar Guds ögonblick
Jesaja 37:17 i SV1917 lyfter fram en bön om gudomlig uppmärksamhet inför den hotande invändningen av Sanherib. Orden är en vädjan om att Gud ska böja sitt öra, öppna sina ögon och ta in budskapet som förtäljs. Det är en betrodd åkallan om att Guds närvaro och kraft ska träda fram i historien och visa att den levende Guden existerar och verkar till sitt folks räddning.
Litterär kontext
I Hesekiels och Jesajas ram framträder denna bön som ett centralt uttryck för Israels tro när kungakungens hot drabbar landet. Budskapet från Sanherib förmedlas som ett mänskligt ord i en större teologisk scen: Gud ser, hör och ingriper. Det är inte endast en retorisk maning utan en bön som konsekvent inför Guds majestät och trofasthet i förhållande till hans pakt med Israel.
Teologisk betydelse
Bönen vädjar till tre sidor av Guds aktiva närvaro: böj ditt öra – Gudens uppmärksamhet; öppna dina ögon – Guds allseende; se – att se budskapet och smäleken mot Gud. Denna helhet understryker att gudomlig kraft inte är avlägsen utan intimt närvarande när Guds ära hotas. Det avslöjar också att gudomlig seende verkligt avslöjar falska gudar som världens makt inställer sig mot: när Gud ser och hör, svarar han.
Kopplingar inom Skriften
Cross-referenser i kort form: Samuelsböckerna och 2 Kungor förstår hur Guds närvaro definierar utgången av krig; Psalm 34 och Psaltaren 59 lyfter fram Guds ögon som avsvalkar rättvisa och beskydd.
Frågor till reflektion
Sammanfattning och tillämpning
Jesaja 37:17 sammanfattar Sions bön i ett nyckeltecken: Gudens närvaro och uppmärksamhet är trofäst uttryck för hans kraft när han ingriper i mänskliga situationer. När latenta faror hotar, står bönens fokus fast på Guds ära och hans trofasthet mot sitt löfte. Bönens ton är inte rädsla utan förtröstan i att den Levande Guden hör och ser; det är hans ord och hans hand som stiger fram till försvar för deras tro.
Notering om citerade historiska kommentatorer: Denna passage har tidvis kopplats till Jesus som uppfyllelse av Guds öppna ögon över Israels omständigheter. Ingen av de tre angivna kommentatorerna citeras ordagrant i sin helhet här, men deras kommentarer (Matteus Henry, Albert Barnes, Adam Clarke) inspirerar förståelsen av Guds aktiva närvaro i bibelns krig och bön.