Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Hesekiel 1 Hesekiel 2 Hesekiel 3 Hesekiel 4 Hesekiel 5 Hesekiel 6 Hesekiel 7 Hesekiel 8 Hesekiel 9 Hesekiel 10 Hesekiel 11 Hesekiel 12 Hesekiel 13 Hesekiel 14 Hesekiel 15 Hesekiel 16 Hesekiel 17 Hesekiel 18 Hesekiel 19 Hesekiel 20 Hesekiel 21 Hesekiel 22 Hesekiel 23 Hesekiel 24 Hesekiel 25 Hesekiel 26 Hesekiel 27 Hesekiel 28 Hesekiel 29 Hesekiel 30 Hesekiel 31 Hesekiel 32 Hesekiel 33 Hesekiel 34 Hesekiel 35 Hesekiel 36 Hesekiel 37 Hesekiel 38 Hesekiel 39 Hesekiel 40 Hesekiel 41 Hesekiel 42 Hesekiel 43 Hesekiel 44 Hesekiel 45 Hesekiel 46 Hesekiel 47 Hesekiel 48
Hesekiel 35:10 – Förklaring i SV1917
Huvudbudskap: Guds dom över Edom avslöjas genom deras öppna stolthet och kyrkans/folket Israel-skyddande privilegier. Det som förr såg ut som en framtida fördel för Edom erkänns som tomt egenintresse; Gud avvisar deras planer att ta kontroll över länderna som om de vore deras egen arvsbas. Budskapet är en varning mot självförhärlighet och mot att använda gudsnamnet för egna politiska syften.
Historisk och litterär bakgrund
I Hesekiel 25–35 behandlas Edoms öde under Guds domstol. Profetens ord pekar på Edoms arrogans när de jublade över Jerusalems olycka och såg Israels lidande som en möjlighet till territoriell vinning. I 35:10 sammanfattas deras dröm om att dela upp nationer som om de vore säkra ägodelar. Denna förtrollade förhoppning bemöts av Guds enfaldiga motstånd.
Existerande tolkningar och kommentarer
Enligt klassiska kommentarer används denna vers för att illustrera hur herravälde som grundar sig på hat och utnyttjande av andra människor inte står i Guds vila. Även om Edom anklagas för djupövning i själviskhet, uppmanas läsaren att se att människans planer ofta står i stark kontrast till Guds vilja.
Nyckel-insikter ur äldre kommentartradition
Matthew Henry (public domain) betonar att Edoms stolthet inte bara är politisk utan andlig upphöjelse inför egna planer utan att genomgå Guds rättvisa. Albert Barnes ser det som en varning mot att tro att allmän framgång ger gudomlig rättfärdighet. Adam Clarke framhäver att Guds dom utdöms över de som prisar sin egen makt och glömmer ödmjukhet inför Herren. Dessa insikter bindas samman i en bild av att gudomlig rättvisa är större än människans ambitioner.
Kort sammanhållande tema
Korshänvisningar och korta förklaringar
– Jesaja 34:5–6: Gud dömer nationer som varit fjärran, och deras vapnande blir deras nederlag. Förkunnelsen pekar mot ett urkrokande fokus på rättfärdighet framför aggressivt maktambition.
– Obadja 1:3–4: Edomens högmod leder till fall; deras heder byggd på bergsfästen blir deras försoning till damm.
– Amos 6:8: Gud motarbetar dem som ropar seger men lever i själviskhet.
Praktisk tillämpning
Versen uppmanar till försiktighet när man ser omvärldens framgångar som bevis på sin egen rättfärdighet. Tilltro till egna planer och makt bör alltid prövas mot Guds vilja och ödmjukhet inför honom. Lita på Herrens dom och vilja i stället för att frammana egenmakt under heliga pretensioner.