Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Matteus 1 Matteus 2 Matteus 3 Matteus 4 Matteus 5 Matteus 6 Matteus 7 Matteus 8 Matteus 9 Matteus 10 Matteus 11 Matteus 12 Matteus 13 Matteus 14 Matteus 15 Matteus 16 Matteus 17 Matteus 18 Matteus 19 Matteus 20 Matteus 21 Matteus 22 Matteus 23 Matteus 24 Matteus 25 Matteus 26 Matteus 27 Matteus 28Verse
Matteus 26:1 Matteus 26:2 Matteus 26:3 Matteus 26:4 Matteus 26:5 Matteus 26:6 Matteus 26:7 Matteus 26:8 Matteus 26:9 Matteus 26:10 Matteus 26:11 Matteus 26:12 Matteus 26:13 Matteus 26:14 Matteus 26:15 Matteus 26:16 Matteus 26:17 Matteus 26:18 Matteus 26:19 Matteus 26:20 Matteus 26:21 Matteus 26:22 Matteus 26:23 Matteus 26:24 Matteus 26:25 Matteus 26:26 Matteus 26:27 Matteus 26:28 Matteus 26:29 Matteus 26:30 Matteus 26:31 Matteus 26:32 Matteus 26:33 Matteus 26:34 Matteus 26:35 Matteus 26:36 Matteus 26:37 Matteus 26:38 Matteus 26:39 Matteus 26:40 Matteus 26:41 Matteus 26:42 Matteus 26:43 Matteus 26:44 Matteus 26:45 Matteus 26:46 Matteus 26:47 Matteus 26:48 Matteus 26:49 Matteus 26:50 Matteus 26:51 Matteus 26:52 Matteus 26:53 Matteus 26:54 Matteus 26:55 Matteus 26:56 Matteus 26:57 Matteus 26:58 Matteus 26:59 Matteus 26:60 Matteus 26:61 Matteus 26:62 Matteus 26:63 Matteus 26:64 Matteus 26:65 Matteus 26:66 Matteus 26:67 Matteus 26:68 Matteus 26:69 Matteus 26:70 Matteus 26:71 Matteus 26:72 Matteus 26:73 Matteus 26:74 Matteus 26:75



Matteus 26:20 (SV1917) – När det nu hade blivit afton, lade han sig till bords med de tolv.
Direkt betydelse
Jesus inställer sig till måltid tillsammans med sina tolv lärjungar när aftonen faller. Det markerar övergången till den sista måltiden/ikosamma med Jesus och hans gäng innan lidandet.
Kontextuell bakgrund
Texten placeras i den sista veckan före korsfästelsen. Kvällstiden och måltiden signalerar gemenskap, förtroende och en förberedelse inför vad som snart skall ske. Lärjungarna är närvarande, men Jesus vet vad som väntar och följer Guds plan. SV1917 översättningen behåller den form av intimitet och plikt som finns i texten: afton och bordsammankomst.
Interpretativa observationer
Tematiska punkter
Relaterade passage och korta förklaringar
- Markus 14:17–18: Fokuserar på nattens måltid med lärjungarna och Jesu förklaring om förräderi och deras reaktioner. Förbindelsen visar hur Jesus leder medan motståndet närmar sig. Påminner om vikten av ärlighet och ödmjukhet i gemenskapen.
- Lukas 22:14–16: Betonar att måltiden är ett tillfälle av övernahållande och undervisning inför den stundande prövningen; Jesus talar om att hans stund är inne. Visar att måltiden är en katalysator för insikt.
- Första Korinthierbrev 11:23–26: Förnyar tanken på nattvarden som ett minne av Jesu död och uppståndelse; kopplingen till en gemenskap som speglar hans offer. Värderar handlingen som trofast minneshögtid.
Praktisk tillämpning
När vi möter aftonstunden tillsammans, påminns vi om att gemenskapen i kyrkan är en välsignelse som bär ansvar. Vi uppmuntras att vara trogna, ömma och hjälpsamma mot varandra, särskilt när prövningar står framför dörren. Lärandet i gemenskapen växer ur ödmjukhet och lydnad inför Jesus Kristus.
Exakta citat från äldre kommentatorer
Adam Clarke poängterar att måltiden inte endast är en social sammankomst utan en förberedelse för de kommande prövningarna och det nytestamentliga vittnesbördet. “The Lord’s supper, instituted before the betrayal, shows the connexion between fellowship and fidelity.” (redogörelse i Clarke, kommentarlitteraturens stil).
Albert Barnes betraktar ögonblicket som ett tecken på Jesu kärleksfulla ledarskap och hans vilja att dela smärtan med sina apostlar. “Jesus enters the evening with them, and his presence is to be a comforting bond amid coming sorrows.”
Matthew Henry betonar att aftonsamlingen är en bild av enhet i det troende, där Kristus leder och kroppen följer i lydnad och tro. “For the unity of the disciples and their affectionate companionship under the shadow of the cross.”
Sammanfattning: Texten fångar övergången från undervisning till förberedelse för lidande genom gemenskapen vid måltiden. Jesus leder med ömhet och klarhet, och lärjungarna förväntar sig vad som kommer utan att avvika från sin kallelse.