Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Lukas 13:1 Lukas 13:2 Lukas 13:3 Lukas 13:4 Lukas 13:5 Lukas 13:6 Lukas 13:7 Lukas 13:8 Lukas 13:9 Lukas 13:10 Lukas 13:11 Lukas 13:12 Lukas 13:13 Lukas 13:14 Lukas 13:15 Lukas 13:16 Lukas 13:17 Lukas 13:18 Lukas 13:19 Lukas 13:20 Lukas 13:21 Lukas 13:22 Lukas 13:23 Lukas 13:24 Lukas 13:25 Lukas 13:26 Lukas 13:27 Lukas 13:28 Lukas 13:29 Lukas 13:30 Lukas 13:31 Lukas 13:32 Lukas 13:33 Lukas 13:34 Lukas 13:35



Lukas 13:23 (SV1917): ”Och någon frågade honom: ’Herre, är det allenast få som bliva frälsta?’ Då svarade han dem:”
I sammanhanget frågar någon omtal: Jesus undervisar ofta om omvändelse och Guds rike kräver en ny införlivning med Guds vilja. Detta ögonblick fångar en vanlig människa som undrar hur stor andel som når frälsning. Jesus svarar inte med siffror eller definitiva beslut, utan pekar istället på vägen till frälsning – genom att följa honom och leva i tro och omvändelse. Textens centrala poäng är att frälsning inte är ett spekulativt statistiskt påstående, utan ett pågående livsrespekt där individen får delaktighet genom tro och lydnad.
Huvudbetydelse
Jesus flyttar fokus från frågan om hur många som blir frälsta till frågan om hur man söker och upplever Guds rike. Han visar att det inte är meningen att frälsningen ska bli en publik brådska eller ett certifikat som ges efter ett visst antal goda gärningar, utan att det handlar om att hitta vägen till livet i gemenskap med Kristus. Denna insikt utmanar våra förväntningar på hur omfattande eller exklusiv frälsningen är, och uppmanar oss att lyfta blicken från teoretiska beräkningar till personligt svar och omvändelse.
Tre centrala teman
Relateradepassager
- Matteus 7:13–14 och Lukas 18:24–30 belyser att riaden till Guds rike kräver beslut och engagemang, men Gud räknar in de som vänder sig till honom i tro. - Rom 10:9–10 poängterar att rösten till tro och bekännelse leder till frälsning; det visar hur tro och bekännelse hänger samman i praktisk tro.
Praktisk tillämpning
Vi uppmanas inte att stoppa upp vid en fråga om andel utan att söka Kristus med ett öppet hjärta. Livet i tro innebär daglig lydnad, bön, gemenskap med troende och villighet att följa Jesus även när det betyder att gå mot strömmen eller måsta offra något av vårt gamla sätt att leva. Den som söker frälsning uppmanas att inte förlora målet ur sikte utan att låta Guds nåd förnya våra prioriteringar och vår syn på vad som verkligen har värde.
Kopplingar och förklaringar
Texten anknyter till:
Sammanfattning
Frågan i Luk 13:23 speglar människans nyfikenhet inför Guds frälsning. Jesus svarar att frälsningen inte är ett siffror eller exklusiv privillegium utan ett liv som följer honom i tro och omvändelse. Genom ett aktivt och ödmjukt sökande av Guds rike finner vi del i hans nåd, och varje troende uppmanas att leva ut detta kallelse praktiskt i vardagen.
Uttalanden från äldre kommentatorer som kan vara relevanta i sammanhanget: - Matthew Henry betonar att frälsning ofta kräver en målmedveten livsföring och tro i handling. - Albert Barnes framhäver att Jesus inte gav en forskningsbaserad prognos utan en inbjudan till äkthet i tro. - Adam Clarke lyfter fram risk och belöningar i att följa Kristus, och att ordet om frälsningen är en inbjudan till misströsta men ändå hoppas i nåden.
Från SV1917: exakt citat i sammanhanget används endast i teologiska kommentarer. Ingen av de tre kommentatorerna citeras i sin helhet här, men deras insikter används som teologiskt sammanhang.