Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
3 Mosebok 1 3 Mosebok 2 3 Mosebok 3 3 Mosebok 4 3 Mosebok 5 3 Mosebok 6 3 Mosebok 7 3 Mosebok 8 3 Mosebok 9 3 Mosebok 10 3 Mosebok 11 3 Mosebok 12 3 Mosebok 13 3 Mosebok 14 3 Mosebok 15 3 Mosebok 16 3 Mosebok 17 3 Mosebok 18 3 Mosebok 19 3 Mosebok 20 3 Mosebok 21 3 Mosebok 22 3 Mosebok 23 3 Mosebok 24 3 Mosebok 25 3 Mosebok 26 3 Mosebok 27Verse
3 Mosebok 24:1 3 Mosebok 24:2 3 Mosebok 24:3 3 Mosebok 24:4 3 Mosebok 24:5 3 Mosebok 24:6 3 Mosebok 24:7 3 Mosebok 24:8 3 Mosebok 24:9 3 Mosebok 24:10 3 Mosebok 24:11 3 Mosebok 24:12 3 Mosebok 24:13 3 Mosebok 24:14 3 Mosebok 24:15 3 Mosebok 24:16 3 Mosebok 24:17 3 Mosebok 24:18 3 Mosebok 24:19 3 Mosebok 24:20 3 Mosebok 24:21 3 Mosebok 24:22 3 Mosebok 24:23



Översikt och sammanhang
I tredje Mosebok 24:17 behandlas en av de grundläggande moraliska och rättsliga principerna i Israels lagstiftning: människolivets helgd och straffet för det som bryter den. Versen befäster att det finns ett särskilt och allvarligt straffansvar när någon tar en annan människas liv. I SV1917 översätts texten på ett koncist sätt som speglar den råa tydligheten i lagen: "Om någon slår ihjäl någon människa, skall han straffas med döden."
Placeringen i samband med helgdagar och heliga föreskrifter i kapitlets slutsektion ger detta budskap en särskild tyngd: det är inte bara ett moraliskt principuttalande utan en rättslig föreskrift som reglerar samhällets köns- och gudstjänstvillkor.
Versens tema i kapitlet
Kapitel 24 handlar om helgat ordförande, särskiljning av det som är heligt och profanligt, samt lagstiftning om straff. Vers 17 betonar att mord är en fråga där rättvisa krävs i offentlig rätt och inte nåds genom förtäckta eller privata lösningar. Det visar att helighet och livets värde står före individuella nycker eller hämndbegär.
Viktigt andligt huvudpoäng
Den grundläggande principen är att varje människas liv tillhör Gud och att människohjärtats vrede och våld inte får råda inom gemenskapen. Straffet med döden markerar allvaret i brottet och understryker att rättvisa kräver att liv tas på ett sätt som återspeglar Guds helighet och rättfärdighet.
Kopplingar till andra texter
Relaterade passager belyser samma tema av gudomlig rättvisa och människovärde, såsom 5 Mosebok 19:11–13 och Nya testamentet upprepas i Jesu undervisning om kärlekens etos och rättvisa i samhälleliga relationer (t.ex. Matteus 5, 21–26). Dessa kopplingar understryker att mord inte är ett privat erkännande utan en fråga som rör hela samhällets gudsrelation.
Praktisk tillämpning
På en grundläggande nivå lär oss texten att varje människas liv är heligt och att samhället måste fungera med tydliga gränser och ansvar. För troende innebär det att leva i båda riktningarna: respektera människolivets okränkbarhet i vardagslivet och understödja rättvisa i rättssystemet. Samtidigt måste man vara försiktig mot hämndens frestelse och betona försoning och rättvisa som en del av guds plan för gemenskapens fred.
Referenser och sammanhang
Jämförelser med andra referenspassager visar hur rättvisa och människovärde uppträder i olika lagstiftningsrutiner. Kortare hänvisningar till Matt 5:21–22 och Rom 13 kan ge ljus över hur nya testamentets etiska perspektiv kompletterar denna gamla föreskrift utan att undermina dess grundläggande princip om värdet av liv.
Sammanfattning
3 Mosebok 24:17 kommunicerar en midnatsprincip om att människoliv är heligt och att mord kräver en offentlig, dödlig vedergällning i rättvisa. Det är en text som ramar in livets värde och tydliggör att gudstjänstens och samhällets ordning är sammanflätade i Guds heliga plan. Genom hela lagen följer en röd tråd: liv får inte avfärdas utan seriös, gudfruktig upprättelse.