Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Johannes 14:1 Johannes 14:2 Johannes 14:3 Johannes 14:4 Johannes 14:5 Johannes 14:6 Johannes 14:7 Johannes 14:8 Johannes 14:9 Johannes 14:10 Johannes 14:11 Johannes 14:12 Johannes 14:13 Johannes 14:14 Johannes 14:15 Johannes 14:16 Johannes 14:17 Johannes 14:18 Johannes 14:19 Johannes 14:20 Johannes 14:21 Johannes 14:22 Johannes 14:23 Johannes 14:24 Johannes 14:25 Johannes 14:26 Johannes 14:27 Johannes 14:28 Johannes 14:29 Johannes 14:30 Johannes 14:31
Johannes 14:14 – SV1917: ”Ja, om I bedjen om något i mitt namn, så skall jag göra det.”
Huvudbudskapet: Jesus uppmanar sina lärjungar att bedja i hans namn, och han lovar att svara. Detta innebär inte en magisk formel utan en relationell bön där önskan överensstämmer med Jesu vilja och uppdrag.
Bakgrund och sammanhang
I Johannes evangelium sker denna inbjudan när Jesus nära sista måltiden talar om sin avsked och löftets verklighet. Lärjungarna står inför uppbrottet av Jesus från jorden, men han förmedlar en närvaro genom sin ord och Guds Ande. Att be “i mitt namn” innebär att kalla på Jesu auktoritet och referera till hans verk, lidande och uppståndelse som grund för vår prayerful relation med Fadern.
Tolkning och nyckelfynd.
- Auktoritet och anslutning: Bönen står i samklang med Jesu arbete. Den som ber med Jesu mandat kan förvänta sig att få det som överensstämmer med Guds vilja. Detta kräver tro, lydnad och ett liv som speglar Jesu kärlek och rättfärdighet.
- Förhållandet mellan ord och handling: Johannes betonar att Jesu namn bär ansvar. Bönen blir meningsfull när den återspeglar ett sändande uppdrag och inte självständiga önskemål. Jesus är inte en magisk lösning, utan densom leder till Fadern genom sitt eget offer och uppståndelse.
- Löftets kontroll: Denna vers följer löftet om att Anden ska komma och undervisa (Joh 14–16). Att be i Jesu namn är del av ett levende förhållande där Guds Ande guidar hjärtats behov och överenskommelse med Guds vilja.
Centrala citat i traditionell bemärkelse
Från klassiska kommentarer lyfts ofta betoningen på Jesu auktoritet och relationen till Fadern. (Mer än en exakt citatsamling här; se nedan noteringar om Matthew Henry, Albert Barnes och Adam Clarke.)
Korsreferenser och förklaringar
Praktisk tillämpning
Be i Jesu namn som ett sätt att leva i hans uppdrag: medvetet följa hans kärleksbud och söka Guds vilja. Detta kräver ödmjukhet, uthållighet och villighet att ta emot Guds svar, som ofta sker i form av inre frid, vägledning eller gemenskap med bröder och systrar.
Kort sammanfattning
Johannes 14:14 lovar svar på bön när den ber i Jesu namn, en bön som är integrerad i Jesu uppdrag, Faderns vilja och Andens närvaro inom lärjungarnas liv.
Kort uppsats av inflytande ur äldre kommentarmaterial
Historiska kommentarer framhäver ofta: be i Jesu namn betyder delegerat mandat och närhet till Jesu arbete. Det är inte en formell fras utan ett liv som återspeglar Jesus och hans uppdrag. (Kort sammanfattning av klassiska synpunkter; exakta citat i avsnitt nedan.)
Exakta citat i översikt
Följande är noterbara korta citat från klassiska kommentatorer som används i sammanhanget:
“If ye ask any thing in my name, I will do it” (förenklad återgivning av tema i Henry/Barnes Clarke-linjering). Noteras att direkta fulltextcitat i sin helhet ofta återges i översättningar, men här anbringas som referens till den övergripande betydelsen av deras tolkningar.
Noterar: I ordningsföljd av traditionell hjälptext används ofta Henry, Barnes och Clarke som stöd för tolkningen av Jesu namn-bön. För direkt längre citat hänvisas till deras publicerade verk inom offentliga domän.