Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Johannes 14:1 Johannes 14:2 Johannes 14:3 Johannes 14:4 Johannes 14:5 Johannes 14:6 Johannes 14:7 Johannes 14:8 Johannes 14:9 Johannes 14:10 Johannes 14:11 Johannes 14:12 Johannes 14:13 Johannes 14:14 Johannes 14:15 Johannes 14:16 Johannes 14:17 Johannes 14:18 Johannes 14:19 Johannes 14:20 Johannes 14:21 Johannes 14:22 Johannes 14:23 Johannes 14:24 Johannes 14:25 Johannes 14:26 Johannes 14:27 Johannes 14:28 Johannes 14:29 Johannes 14:30 Johannes 14:31



Johannes 14:10 (SV1917) – Kontext och betydelse
I detta avsnitt talar Jesus till sina lärjungar under nattens sista dagar. Han har lovat att den Helige Ande ska komma som tröstare, och här förklarar han hur hans egna ord och gärningar inte är självständiga utan är Faderns avbild. Jesus är i Fadern och Fadern är i honom; det han gör och talar är alltså inte egenvind utan ett uttryck för Guds närvaro och verkan bland dem. Texten betonar enhet mellan Son och Fader och betonar att tron på Jesus innebär tro på det som Gud gör genom honom.
Centralt innehåll
Huvudbudskapet är att Jesu ord och gärningar inte uppträder som separata från Gud, utan som Fadern som bor i honom och verkar genom honom. Detta visar Jesus som den klara förkroppsligandet av Guds närvaro i världen och understryker hans auktoritet och autenticitet som den gudomliga sändaren.
Tre nyckelteman
Relaterade passager
- Johannes 5:19–30 visar samma tema: Sonens handlingar är ordnade av Fadern och avslöjar hans oändliga enhet med Gud.
- Johannes 14:12–14 framhäver att tron på Jesus öppnar för att se Gud verka i kraft genom honom och att svaret på bön följer av denna gemenskap.
- Kolosserbrevet 1:19–20 betonar att Gud var Gud över allting genom Kristus, och att fred genom hans blod upprättades.
Praktisk tillämpning
Denna vers uppmuntrar till en kristen praktik av tillit snarare än egen styrka. När vi lyder Jesus och följer hans exempel, är det inte bara hans ord vi lyssnar till utan Guds närvaro som sägs och gör i vår värld genom troende. Det uppmanar till bön och lydnad där vi söker att handla i kärlek och sanning, eftersom källan är Gud själv.
Korta kommentarer från äldre kommentatorer
Adam Clarke påpekar att ordet "göra" pekar mot Faderns arbete som uppfylls i Sonen och därmed i hela det verk som leder till tro och frälsning. Albert Barnes framhäver att Jesus förklarar sin unika relation till Fadern som en grund för hans auktoritet och legitimationsförklaring inför lärjungarna. Matthew Henry betonar att denna enhet inte är mystisk upplevelse utan en praktisk verklighet som lär oss att lyda och lita på Kristus som Guds sändebud.
Konkret sammanfattning
I korthet säger Jesus att hans ord och gärningar är Guds verk genom honom eftersom han är förenad med Fadern. Denna enhet ligger till grund för tro, tillit och lydnad och visar hur Gud vill verka i världen genom Kristus och i oss som tror.
Cross-references och sammantagning
Enhet och verkan i Fader och Son (Johannes 5:19; Johannes 14:12). Tillbedjan och bön i Kristus (Johannes 14:13–14). Övergången till Andens närvaro enligt 14:16–17.