Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Jeremia 1 Jeremia 2 Jeremia 3 Jeremia 4 Jeremia 5 Jeremia 6 Jeremia 7 Jeremia 8 Jeremia 9 Jeremia 10 Jeremia 11 Jeremia 12 Jeremia 13 Jeremia 14 Jeremia 15 Jeremia 16 Jeremia 17 Jeremia 18 Jeremia 19 Jeremia 20 Jeremia 21 Jeremia 22 Jeremia 23 Jeremia 24 Jeremia 25 Jeremia 26 Jeremia 27 Jeremia 28 Jeremia 29 Jeremia 30 Jeremia 31 Jeremia 32 Jeremia 33 Jeremia 34 Jeremia 35 Jeremia 36 Jeremia 37 Jeremia 38 Jeremia 39 Jeremia 40 Jeremia 41 Jeremia 42 Jeremia 43 Jeremia 44 Jeremia 45 Jeremia 46 Jeremia 47 Jeremia 48 Jeremia 49 Jeremia 50 Jeremia 51 Jeremia 52
Jeremia 8:15 (SV1917) — Kontext och vart de leder oss
I Jeremia 8 befinner sig profeten i ett tillstånd av sorg över folket Israels vägran att lyda Guds ord. Kapitlets ton är dyster: trots att de söker en frid, väntar inte Gud på att ge dem frid utan uppenbarar sin dom. I vers 15 pekar texten på mänsklighetens hopp om fred och helande som hamnar i tomhet när deras hjärtan förblir avväpnade av trots och olydnad. SV1917:s översättning fångar en kritik av att söka frid trots att ett långt uppvaknande och helande inte ske på grund av folkets avgudadyrkan och har kämpande samveten.
Central betydelse
Versen betonar att människors längtan efter frid och helande inte uppfylls om man fortsätter i synd och motstånd mot Gud. Det låter som en varning: när tiden för helande var inne, vände folket sig bort i misstro, och följden blir fruktlös väntan på något gott som aldrig kommer. Det fångar en vanlig gammal-testamentlig tematik: Guds nåd är när den möter tro och ödmjukhet; när människor står i vägran, försvinner fred och helande från deras liv.
Viktiga teman
Relationer till andra texter
Liknelserna i Jeremia här påminner om Hosea och andra profetiska ord där frid och helande inte följer när människan lever i synd. Externa överensstämmelser pekar mot ett grundläggande budskap: ödmjukhet och tro inför Gud är väg till rätt färd och helande. Jämför också profetiska ord om tidsramar för omvändelse och den allvarliga varningen om att människors hopp utan Gud blir tomt.
Kort praktiskt reflekterande
Tänk efter i ditt eget liv: söker du frid och helande i gemenskap med Gud och i lydnad mot Hans ord, även när det känns svårt? Sann fred och helande kommer inte som ett självklart resultat av önskan utan som tillit till Guds vilja och vägen han pekar ut.
Kryssreferenser
Isa 57:18–19 — Guds villighet till helande när människan sakta återvänder till honom. Rom 5:1 — Fred med Gud genom tro, som följs av helande i livet när tro följer lydnad. Jeremia 29:11 — Guds planer om framtid och hopp, som uppmanar till ödmjukhet och omvändelse.
Sammanfattning
Jeremia 8:15 varnar för att frid och helande förblir ouppnådda när människor vänder sig bort från Gud i trots och olydnad. I dagens livspuls kan vi höra denna varning: sann fred och helande kräver ödmjukhet, tro och lydnad inför Guds ord, särskilt under svåra tider.