Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Jeremia 1 Jeremia 2 Jeremia 3 Jeremia 4 Jeremia 5 Jeremia 6 Jeremia 7 Jeremia 8 Jeremia 9 Jeremia 10 Jeremia 11 Jeremia 12 Jeremia 13 Jeremia 14 Jeremia 15 Jeremia 16 Jeremia 17 Jeremia 18 Jeremia 19 Jeremia 20 Jeremia 21 Jeremia 22 Jeremia 23 Jeremia 24 Jeremia 25 Jeremia 26 Jeremia 27 Jeremia 28 Jeremia 29 Jeremia 30 Jeremia 31 Jeremia 32 Jeremia 33 Jeremia 34 Jeremia 35 Jeremia 36 Jeremia 37 Jeremia 38 Jeremia 39 Jeremia 40 Jeremia 41 Jeremia 42 Jeremia 43 Jeremia 44 Jeremia 45 Jeremia 46 Jeremia 47 Jeremia 48 Jeremia 49 Jeremia 50 Jeremia 51 Jeremia 52



Jeremia 43:3 i SV1917 – Kontext och tolkning
I versens omedelbara sammanhang följer Jeremia efter profetiska ord till folket i Juda när de flyr från Babyloniska hotet. Efter att Jeremia uppmanat dem att förbli i landet och lita på Guds plan, uppstår konspiration och skepsis bland ledarna och folket. I denna vers pekar Filistrets Baruk, Nerias son, ut som den som uppvigade till flykt till Egypten – ett försök att undkomma kaldeernas dom och bortförande till Babylon. Det blir därmed en väldokumenterad brist på trohet och lydnad inför Guds ord genom profeten, vilket förstärker de faror som följer av rädsla och politisk press.
Central betydelse
Versen kartlägger en konflikt mellan Guds ord genom Jeremia och människors frestelse att söka lösningar utanför Guds plan. Baruks uppvigelse avslöjar hur personer nära profeten kan missbrukas för att stärka egen rädsla eller politisk agenda. Budskapet ligger i att trohet mot Gud och hans profetiska ord står i fara när mänskliga planer tar över och leder till nytt förtryck eller exil.
Huvudteman
Relaterade avsnitt
– Jeremia 26:4–15: Profetens varningar mot orättfärdiga beslut och folket som vill döva budskapet genom rädsla.
– Jeremia 38:17–19: Jeremia uppmanar att stanna kvar i staden; närvaro i Guds vilja trots frängelse och hot.
– 2; Kungaboken 25:22–26: Exempel på hur kungar och ledare hanterar hot om exil och kneps av frestelsen att föredra politisk överlevnad framför lydnad mot Gud.
Praktisk tillämpning
Budskapet uppmanar till vaksamhet mot uppvigling och falsk trygghet som låter oss förhandla bort Guds ord. Det påminner oss om att sanningens väg ofta kräver mod att hålla fast vid Guds löften när omständigheterna verkar hotfulla eller oklara.
Korsreferenser och kort förklaring
Sammanfattning
Jeremia 43:3 illustrerar hur uppvigling och rädsla riskerar att urholka troheten mot Gud och Hans ord. Genom Baruks handlingar visas hur en nära medarbetare kan bli ett verktyg för missriktade planer. För villkorslös lydnad och modet att vänta på Guds tilltal blir nyckeln till att behålla rättfärdighet även när omständigheterna ser mörka ut.
Notering om citat: Ingen direkt längre citat från Matthew Henry, Albert Barnes eller Adam Clarke används i denna sammanfattning. Begränsade citat som återges är endast för referens i parafrasen ovan.