Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Jeremia 1 Jeremia 2 Jeremia 3 Jeremia 4 Jeremia 5 Jeremia 6 Jeremia 7 Jeremia 8 Jeremia 9 Jeremia 10 Jeremia 11 Jeremia 12 Jeremia 13 Jeremia 14 Jeremia 15 Jeremia 16 Jeremia 17 Jeremia 18 Jeremia 19 Jeremia 20 Jeremia 21 Jeremia 22 Jeremia 23 Jeremia 24 Jeremia 25 Jeremia 26 Jeremia 27 Jeremia 28 Jeremia 29 Jeremia 30 Jeremia 31 Jeremia 32 Jeremia 33 Jeremia 34 Jeremia 35 Jeremia 36 Jeremia 37 Jeremia 38 Jeremia 39 Jeremia 40 Jeremia 41 Jeremia 42 Jeremia 43 Jeremia 44 Jeremia 45 Jeremia 46 Jeremia 47 Jeremia 48 Jeremia 49 Jeremia 50 Jeremia 51 Jeremia 52Verse
Jeremia 26:1 Jeremia 26:2 Jeremia 26:3 Jeremia 26:4 Jeremia 26:5 Jeremia 26:6 Jeremia 26:7 Jeremia 26:8 Jeremia 26:9 Jeremia 26:10 Jeremia 26:11 Jeremia 26:12 Jeremia 26:13 Jeremia 26:14 Jeremia 26:15 Jeremia 26:16 Jeremia 26:17 Jeremia 26:18 Jeremia 26:19 Jeremia 26:20 Jeremia 26:21 Jeremia 26:22 Jeremia 26:23 Jeremia 26:24



Jeremia 26:11 (SV1917) – Kontext och betydelse
I Jeremia 26 framställs profetens liv hotat när han förkunnar Guds dom över Jerusalem och templens avhängiga orakel. I föregående verser anklagar prästerna och ledarna honom för att utmana staden, och i vers 11 faller deras ord i en råhet som speglar deras fruktan: de kräver hans död för hans profetiska ord. Versen fångar spänningen mellan Guds ord genom profeten och religiösa och politiska ledare som vill behålla status quo. Detta är inte endast en fråga om rättsliga handlingar utan antyder en djup konflikt mellan tro och makt: ett folk som inte vill omvända sig till Guds krav blir främmande mot Hans budskap.
Central betydelse
Texten visar hur ordet från Gud träffar den tidens makthavare och hur rädsla för hotad stabilitet automatiskt ger motståndet uttryck i människorättsliga åtgärder. Jeremia står som Guds sändebud som förkunnat uppriktiga ord, och motståndet mot honom pekar mot en större andlig problematik: människors motstånd mot omvändelse och upprättelsen av orättfärdiga maktsystem. SV1917:s formulering betonar att profetens ord inte är godtyckligt utan förkunnat "såsom I haven hört med egna öron" – en appell till ögonblickets verklighet och trovärdighet.
Två–tre centrala teman
Relaterade passager
Jf. Jeremia 7:1–15, där Jeremia adresserar samma företeelse – folkets och ledarnas misstro mot profeten och Guds hus – och teman om rättfärdighet och Guds dom. Jämför även 2 Krön 36:15–16 som visar hur kungar och prästerskap svarar när Gud talar genom sina sändebud. Dessa passager illustrerar samma mönster: gudsordet kräver omvändelse, medan människor ofta svarar med förnekelse eller hot.
Praktisk reflektion
Hur reagerar vi när sanningen utmanar vår bekvämlighet eller vår uppfattning om vad som är “säkert” och rättfärdigt? Versen uppmanar till trofasthet även när konsekvenserna känns hotfulla. Om vi låter skiftande opinioner styra våra beslut, riskerar vi att förlora det som Gud har kärt. Låt Guds ord forma vårt mod och vår rättfärdighet – även när det möter motstånd.
Avslutande sammanfattning
Jeremia 26:11 fångar en kritisk stund där ledare och präster vill straffa profeten för att han talat Guds sanna ord mot staden. Budskapet understryker, i en tid av religiöst och politiskt sammanbrott, behovet av lydnad inför Guds ord, även när det kostar oss trygghet eller popularitet.
Korsreferenser
Jeremia 7:1–15 – samma konflikt mellan Guds ord och folkets motstånd; 2 Krön 36:15–16 – ledare som vägrar lyda och därmed leder folket till ödeläggelse. Dessa kopplingar visar mönstret att profetens uppdrag ofta möter hård handling när människorna inte vill omvända sig.
Kommentarnoteringar från äldre källor (såvida använda): Denna vers har ofta lyfts fram som exempel på hur en rätt invändning mot en profet kan bli föremål för straff, men där den sanna rätten håller fast: profeten verkar i Guds auktoritet och kallas att bära vittnesbörd även under hot.