Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Lukas 16:1 Lukas 16:2 Lukas 16:3 Lukas 16:4 Lukas 16:5 Lukas 16:6 Lukas 16:7 Lukas 16:8 Lukas 16:9 Lukas 16:10 Lukas 16:11 Lukas 16:12 Lukas 16:13 Lukas 16:14 Lukas 16:15 Lukas 16:16 Lukas 16:17 Lukas 16:18 Lukas 16:19 Lukas 16:20 Lukas 16:21 Lukas 16:22 Lukas 16:23 Lukas 16:24 Lukas 16:25 Lukas 16:26 Lukas 16:27 Lukas 16:28 Lukas 16:29 Lukas 16:30 Lukas 16:31



Huvudpoängen: Det finns ingen kraft i tecken som kan ersätta tro på Guds ord
Lukas 16:31, då Jesus undervisar om den rike mannen och Lazarus, avslöjar hur avvisande inställning mot Mose och profeterna kan vara blind för sanningen. Denna vers, oftast förknippad med uppståndelsen, pekar på att det inte finns nytta i att breda ut tecken eller mirakel som ersättning för Guds ords auktoritet. Om människor inte lyssnar till Guds ord genom Mose och profeterna, kommer ingen uppståndelse eller tecken att övertyga dem. Detta understryker ordets auktoritet som huvudvägledare till omvändelse.
Litterär kontext
I Lukas 16 berättas liknelsen om den rike mannen och Lazarus. Versen 31 fungerar som en slutkläm som förklarar varför inga yttre tecken, inte ens uppståndelsen, övertalar en hjärta som förblindats av avvisande inställning till Guds ord. Den som förlitar sig på tecken bortom Guds uppenbarelse riskerar att förlora den sanning som Gud redan har uppenbart i Mose och profeterna.
Teologisk betydelse
Den centrala lärdomen är att tecken inte ersätter tro. Gud har givit sin ordning och uppenbarelse i Skriften; människans omvändelse står i en relation till hur man svarar på detta ord. Jesus visar att avvisande av Guds budskap leder till förblindning och att uppståndelsen inte automatiskt ändrar människans vilja. Det leder till en biblisk realitet: sann frälsning kräver lydnad inför Guds ord.
Kopplingar till övrig Skrift
Cross-referenserna visar hur ofta NT understryker ordets auktoritet och tro som grund, snarare än yttre mirakel.
Reflektionens frågor
Sammanfattning och tillämpning
Lukas 16:31 pekar på att uppståndelsen och tecken inte per automatik övertygar ett hjärta som inte vill lydas Guds ord. Denna vers uppmanar oss att låta Guds ord leda våra liv och att tro, inte baserat på mirakel, utan på tro på den uppenbarelse Gud redan har givit i Mose och profeterna. Genom att läsa Skriften med ödmjukhet öppnar vi oss för omvändelse och tro, vilket är den väg Jesus förespråkar.
Citat från äldre kommentatorer (utvalda)
Adam Clarke: "Om de inte lyssnade till Moses och profeterna, så skall de icke heller låta övertyga sig, om någon uppstår från de döda." Clarke betonar att uppenbarelse i Skriften står som primer till all förståelse, och tecken kan inte ersätta tro på ordet.
Matthew Henry: Henry framhäver att tecken utan tro på ordet leder till förblindelse; Gud vill att människan skall vandra i ljuset av hans budskap, inte i jakten på extraordinära tecken.
Albert Barnes: Barnes påpekar att uppståndelsen borde fungera som ett adderat vittnesbörd som bekräftar ordet, men den som vägrar tro på Skriften kommer ändå att vara oförmögen att övertygas.