3 Mosebok 16:22 (SV1917): Så skall bocken bära alla deras missgärningar på sig ut i vildmarken; man skall släppa bocken ute i öknen.

Om textens närmaste sammanhang
Denna vers är en del av Försoningsdagen (Yom Kippur) i Israels lag, där två bockar valdes som symboler för folkets synd. Den ene bocken skulle slås i huvudet med offerritualens blod och därmed nåd i försoningens mått; den andra bocken skulle bära folkets missgärningar ut i öknen. Här uppträder bocken som ett bildrikt medel som för människornas synd långt bort från förbundets närhet. SV1917-översättningen fångar den klassiska formuleringen av missgärningar som överförs till bocken och bockens utvandring till vildmarken.

Vad texten säger om Gud och tro

Texten framhäver Guds helighet och avskildhet från orättfärdiga gärningar. Genom bilden av bocken som bär folkets synd visar Gud sin vilja att taga på sig människans skuld och avlägsna den från gemenskapen. Detta pekar fram mot en avlägsnande, renande tro och förväntan om ett ännu större försoningsoffer. Kommentatorer som Matthew Henry, Albert Barnes och Adam Clarke understryker ofta att denna rytual bock symboliserar själva domen över synden, som till sist uppfylldes i Kristi verk när han tog människans skuld på sig.

Viktiga ord och bildspråk

• bocken: en syndbock som blir bärare av missgärningen – en överföring av skuld och skuldens konsekvenser.
• missgärningar: synderna som människorna begått och som spridit orenhet i gemenskapen med Gud.
• ut i öknen: bilden av separation och rening – det förflutna försvinner i ödemarken, långt från Guds närvaro.

Korshänvisningar och jämförelser

Liknande teman återkommer i andra delar av Sabbatens förordningar där offerpunkter pekar fram mot ett större försoningsverk. I Nya Testamentet ses överföringens princip som uppfylld i Jesu död, där Kristus tar människors synd på sig och förs in i en ny gemenskap med Gud (se t.ex. Hebreerbrevet 9 som diskuterar påskens blod och försoningens verklighet). Betraktelser kring syndens borttagande och något som får konsekvenser i vår relation till Gud finns också i Romarbrevet 3–4 och 1 Kor 15 där Kristi seger över döden Markerar en ny början.

Historisk-orden och betydelse i sin tid

Ordningen med två bockar byggdes på en struktur där människans skuld inte bara raderas via offringens blod utan också genom symboliken i bockens sista färd – att lämna synden bakom sig i öknen. Denne bild hade sin mening i Israels undanfart från Egyptens slaveri och var en påminnelse om Guds trofasthet i att leda sitt folk till renhet och gemenskap.

Tillämpning för vår tid

Huvudbudskapet är att Gud kräver renhet och tar människans skuld på allvar. I vår kristna vandring betyder det att vår synd får konsekvenser, men Guds nåd erbjuder en väg ut ur skuldens bergtagna tillstånd. Vi får därmed leva i tacksamhet över försoningen och sträva efter ett liv som speglar Guds helighet, i ljus av vad Kristus gjort som den verkliga försoningens fullkomnande.

Historisk kommentar i korta ordalag

Matthew Henry säger i sin breda genomgång att denna bocksymbol fungerar som en bild av att synden bärs bort under Guds uppmärksamta dom. Albert Barnes betonar att överföringen av synden till båda riskerar att upphäva kroppens gemenskap; en av symbolerna som pekar på behovet av en större uppfyllelse i Kristus. Adam Clarke påminner om att ordet "missgärningar" avser allt som har förorättat heligheten hos Gud och som kräver en avgift; bocken står som en tydlig bild av Gud som arbetar för att rena och befria sitt folk. Tillsammans pekar de mot en djupare förståelse av försoningens mysterium och hur Guds rättfärdighet översätts i nåd.

Exacta citat från äldre kända kommentatorer används endast där det passar inom sammanhanget, och fullständiga utdrag undviks för att bibehålla flödet och integriteten i texten.