Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Johannes 8:1 Johannes 8:2 Johannes 8:3 Johannes 8:4 Johannes 8:5 Johannes 8:6 Johannes 8:7 Johannes 8:8 Johannes 8:9 Johannes 8:10 Johannes 8:11 Johannes 8:12 Johannes 8:13 Johannes 8:14 Johannes 8:15 Johannes 8:16 Johannes 8:17 Johannes 8:18 Johannes 8:19 Johannes 8:20 Johannes 8:21 Johannes 8:22 Johannes 8:23 Johannes 8:24 Johannes 8:25 Johannes 8:26 Johannes 8:27 Johannes 8:28 Johannes 8:29 Johannes 8:30 Johannes 8:31 Johannes 8:32 Johannes 8:33 Johannes 8:34 Johannes 8:35 Johannes 8:36 Johannes 8:37 Johannes 8:38 Johannes 8:39 Johannes 8:40 Johannes 8:41 Johannes 8:42 Johannes 8:43 Johannes 8:44 Johannes 8:45 Johannes 8:46 Johannes 8:47 Johannes 8:48 Johannes 8:49 Johannes 8:50 Johannes 8:51 Johannes 8:52 Johannes 8:53 Johannes 8:54 Johannes 8:55 Johannes 8:56 Johannes 8:57 Johannes 8:58 Johannes 8:59



Johannes 8:50 (SV1917): “Men jag söker icke min egen ära; en finnes dock som söker den och som dömer.”
I kontexten står Jesus i dialog med fariseerna och förklarar att Hans tjänst står under Guds överinseende. Han talar om att Hans uppgift är att föra människor till sann kunskap om Fadern och att hans ord inte är självförhävelse utan vittnesbörd om Jesus som Guds Son. I versen reflekterar Jesus över sin egen utsatthet och sin auktoritet: Han söker inte sin egen ära, medan det närvarande vittnesmålet om Honom ofta uppfattas som ett test på rättvård och rättvisa hos dem som dömer.
Genomslagande tolkning
Huvudbetydelsen i denna vers är Jesus’ ödmjuka målsättning: hans uppdrag är Guds ära och människans frälsning, inte egen prestige. Samtidigt erkänner han att det finns någon som söker ära och som dömer – en hänvisning till Fadern som ger och upprätthåller rättvisa. Denna distinktion mellan Jesus’ lydnad och en rättfärdig domare betonar Jesu legitimitet och hans roll i Guds plan.
Nyckelteman
Relationer till äldre kommentarer
Utdrag från tidiga kommentarer understryker att Jesus inte söker sin egen ära men står inför världens bedömning. Matthew Henry framhäver att Kristus verkar inför Fadern och att människors åsikter inte får avgöra Hans uppdrag. Albert Barnes betonar att Jesu ordning tydligt skiljer mellan människors spekulationer och Guds suveräna dom. Adam Clarke påpekar att Jesu avhållsamhet mot egen ära visar hans sanna ödmjukhet och Sönens troget lyder under Fadern.
Korsreferenser
1) Johannes 5:30 – Fadern som vittnar genom Sonens ord. Förklarar samma tema: dom och vittnesbörd som grund för uppenbarelse. 2) Johannes 7:18 – Den som söker sin ära vädjar till eget ego; den som söker Guds ära talar sanning. 3) Romarbrevet 2:6–8 – Gud ska utmäta varje människas gärningar; domens rättvisa följer rättfärdighet.
För varje koppling poängteras att domen och ära är knutna till Guds rättvisa och Jesu uppdrag att uppenbara Fadern, inte till mänsklig berömmelse.
Praktisk tillämpning
Fråga för varje dag: Söker jag min egen ära i vad jag gör, eller gagnar jag Guds ära i mina handlingar? När vi lever i ödmjuk tjänst blir vår vardag formad av lydnad till Guds vilja snarare än av yttre bedömning eller prestige. Jesus visar oss att trohet mot Fadern ger sinnesfrid även när människors omdöme är splittrat.
Avslutande sammanfattning
Johannes 8:50 framhäver Jesu ödmjukhet och hans uppdrag som Guds Son: han söker inte sin egen ära, utan den som sänder honom och den domare som står i Guds rike. Det är en påminnelse om att sann betydelse och rättfärdighet kommer från lydnad inför Fadern och att Jesus står som den trofaste vittnet av Guds sanning.