Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Johannes 4:1 Johannes 4:2 Johannes 4:3 Johannes 4:4 Johannes 4:5 Johannes 4:6 Johannes 4:7 Johannes 4:8 Johannes 4:9 Johannes 4:10 Johannes 4:11 Johannes 4:12 Johannes 4:13 Johannes 4:14 Johannes 4:15 Johannes 4:16 Johannes 4:17 Johannes 4:18 Johannes 4:19 Johannes 4:20 Johannes 4:21 Johannes 4:22 Johannes 4:23 Johannes 4:24 Johannes 4:25 Johannes 4:26 Johannes 4:27 Johannes 4:28 Johannes 4:29 Johannes 4:30 Johannes 4:31 Johannes 4:32 Johannes 4:33 Johannes 4:34 Johannes 4:35 Johannes 4:36 Johannes 4:37 Johannes 4:38 Johannes 4:39 Johannes 4:40 Johannes 4:41 Johannes 4:42 Johannes 4:43 Johannes 4:44 Johannes 4:45 Johannes 4:46 Johannes 4:47 Johannes 4:48 Johannes 4:49 Johannes 4:50 Johannes 4:51 Johannes 4:52 Johannes 4:53 Johannes 4:54
Johannes 4:42 (SV1917) – "Nu är det icke mer för dina ords skull som vi tro..."
I sammanhanget får vi se hur evangeliet når de samarierna som tidigare var främmande för Jesus. Efter samtalet vid brunnen där Jesus avslöjar sitt messianska uppdrag och kvinnan vittnar om mötet, kommer byns invånare till tro inte enbart på kvinnans vittnesbörd utan upplever att de själva har hört Jesus och därigenom blivit övertygade. Deras erkännande är ett steg längre än att tro på en annans vittnesmål; de säger att de själva känner igen Jesus som världens Frälsare.
Central betydelse
Versen fångar övergången från kollektiva vittnesmål till privat tro som blivit delaktig erfarenhet. De som tidigare hållit avstånd till Jesus konfronteras med en personlig certifiering: Jesus är inte bara en profet eller en vis lärare; han är världens Frälsare. Det som började med kvinnans möte i brunnen utvecklas till en gemensam tro som övergår i ett vittnesbörd till hela byn.
Två tre viktiga teman
Relaterade passager
- Johannes 1:12–13 (om att ta emot honom och få rätt till Guds barn) – betonar tro som mottagande av liv i Kristus. - Johannes 6:68–69 (Peter erkänner att Jesus har ord som ger evigt liv) – understryker personlig övertygelse som svar på Jesu ord. - Apostlagärningarna 2:38–41 (att få nåd genom dop och tro) – visar hur tro omvandlas till gemenskap och vittnesmål.
Praktisk tillämpning
Berörda kristna kan dra lärdom av samariernas resa: inte bara hysa tilltro baserad på andras vittnesmål, utan låta Jesus själv möta dem och bekräfta sin frälsning. Delad tro får kraft när den uppmuntras av gemenskap och fortsätter i öppen vittnesbörd till andra.
Sammanfattning
Versen fångar övergången från andras vittnesmål till personlig övertygelse: när människor verkligen möter Jesus blir han erkänd som världens Frälsare. Det är en rörelse från nyfikenhet till trosbekännelse som delas med samhället och sprider en ny gemenskap i tro.
Anteckning om källor från klassisk kristen kommentartradition: P. Matthew Henry, Albert Barnes och Adam Clarke ger insikter om hur vittnesbördet om Kristus förvandlar tro till handling och hur evangeliet sprider sig över gränser. Om exakt ord från dessa kommentatorer förekommer så är de citerbara i kontexten här och återges endast som angivna. Ingen längre citat används utanför vad som nämns ovan.