Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Jeremia 1 Jeremia 2 Jeremia 3 Jeremia 4 Jeremia 5 Jeremia 6 Jeremia 7 Jeremia 8 Jeremia 9 Jeremia 10 Jeremia 11 Jeremia 12 Jeremia 13 Jeremia 14 Jeremia 15 Jeremia 16 Jeremia 17 Jeremia 18 Jeremia 19 Jeremia 20 Jeremia 21 Jeremia 22 Jeremia 23 Jeremia 24 Jeremia 25 Jeremia 26 Jeremia 27 Jeremia 28 Jeremia 29 Jeremia 30 Jeremia 31 Jeremia 32 Jeremia 33 Jeremia 34 Jeremia 35 Jeremia 36 Jeremia 37 Jeremia 38 Jeremia 39 Jeremia 40 Jeremia 41 Jeremia 42 Jeremia 43 Jeremia 44 Jeremia 45 Jeremia 46 Jeremia 47 Jeremia 48 Jeremia 49 Jeremia 50 Jeremia 51 Jeremia 52



Jeremia 47:7 i SV1917 — Kontext och central innebörd
I denna profetiska episod riktas Jeremia mot Filisterlandets kvarlevande hot och fridlösa del av världen innan det evigt kommande domen. Versen Jeremia 47:7 hänvisar till hur Guds dom är utformad och utförd över olika nationer; här specifikt mot Filisterlandomens kust och Askalon samt kustlandet vid havet. Budskapet är att herrens bud är ovillkorligt och måste fullgöras, även när Ordet träffar redan sårade och utsatta områden.
Central betydelse
Texten betonar guds suveränitet över nationernas öden och att hans domsbud inte påverkas av människors förväntningar eller rädsla. När Herren har fastställt ett bud, kommer det att verkställas, även mot städer och områden som ligger vid havet och som ofta symboliserade handelsvägar och makt. Budskapet uppmanar till ödmjukhet inför Guds planer och tillförsikt i att Gud behåller kontroll även i tider av hot.
Två till tre centrala teman
Relaterade passager och hur de kopplar ihop
- Jerm 25:9–12: Profetian om folkens dom och hur ordet av Herren fullföljer sig; bilden av dom som når till nationernas "ända av jorden" följer.
- Jesaja 13:1–11 och Hesekiel 25–26: Andra profetiska rop som behandlar rättvisa och dom över städer i städer som står i opposition till Guds vilja.
Beaktat: Dessa texter illustrerar att världens stora städer och havsnära områden inte står utanför Guds dom och hans plan för rättvisa.
Praktiskt tillämpning
I vardagen betyder budskapet att troende litar på Guds suveränitet även när samhällsoron, konflikter eller ekonomisk press påverkar en nation eller en region. Guds ord får utgörande kraft: när han säger något, håller han fast vid det. Denna tro på guds kontroll kan inge mod att genomgå svåra tider med hopp och rättfärdighet.
Kort sammanfattning
Jeremia 47:7 påminner om att Herrens bud är den verkliga auktoriteten över världens öden. Mot Askelon och kustlandet vid havet står han fast i sin beslutskraft och utför sitt ord, oavsett mänsklig förväntan eller motstånd.
Krossreferenser och korta förklaringar
Jerm 25:9–12: Profetia om nationernas bedömning i ljuset av Herrens ord. Förstår att Guds dom gäller hela världen.
Jesaja 13:1–11: Visar hur gudomlig dom sköljer över stora städer och regioner, så som en konsekvens av deras vägran att följa Herren.
Hesekiel 25–26: Olika texterna belyser Guds rättvisa över städer och länder som står i vägran mot hans vilja.
Avslutande reflektion: Framför allt uppmanas läsaren att luta sig mot Herren och tro på hans plan, även när hot uppträder som starka vindar mot nationer och ekonomier.