Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Jeremia 1 Jeremia 2 Jeremia 3 Jeremia 4 Jeremia 5 Jeremia 6 Jeremia 7 Jeremia 8 Jeremia 9 Jeremia 10 Jeremia 11 Jeremia 12 Jeremia 13 Jeremia 14 Jeremia 15 Jeremia 16 Jeremia 17 Jeremia 18 Jeremia 19 Jeremia 20 Jeremia 21 Jeremia 22 Jeremia 23 Jeremia 24 Jeremia 25 Jeremia 26 Jeremia 27 Jeremia 28 Jeremia 29 Jeremia 30 Jeremia 31 Jeremia 32 Jeremia 33 Jeremia 34 Jeremia 35 Jeremia 36 Jeremia 37 Jeremia 38 Jeremia 39 Jeremia 40 Jeremia 41 Jeremia 42 Jeremia 43 Jeremia 44 Jeremia 45 Jeremia 46 Jeremia 47 Jeremia 48 Jeremia 49 Jeremia 50 Jeremia 51 Jeremia 52
Jeremia 41:14 – Kort betydelse
I detta verskontext vänder sig uppsättningen kring Ismael och hans fångar tillbaka till Johanan och Kareas son, vilket visar på en oväntad och relativt fredlig vändning efter uppbrottet i Mispa. Budskapet är att även svekfulla eller hotfulla planer kan få plötsliga förändringar när människors vilja och omständigheterna skiftar.
Historiskt och bokstavligt sammanhang
I kapitlet följer Jeremia fortvarande observationer över hur folket och ledarna har reagerat på Babyloniens tvång och de olika grupper som försöker hitta sin väg i kaoset. Ismael bär skulden för att ha fört bort en del av folket, men i denna vers väljer han eller hans följeslagare att vända tillbaka, och de återvänder till Johanan, sonen Kareas. Det visar inte nödvändigtvis en tydlig moraliskt avgörande, utan en snabb förändring i allians eller beslut i konfliktdjupet.
Tolkningspunkter
Korshänvisningar och teman
— Påminner om hur människans planer ofta överraskas av Guds översyn när svåra omständigheter kräver en ny kurs (t.ex. när tidigare allianser omvärderas).
— Visar vikten av att granska våra motiv när vi återgår till gamla allianser efter en konflikt eller fara.
— Betonar att även om Gud ibland tillåter svårigheter, kan han leda till försonande eller praktisk återförening bland dem som flytt eller fogades samman i kaoset.
Relaterade passager (för förståelse)
Praktisk tillämpning
Texten uppmanar till ödmjukhet inför Gud när mänskliga planer kastas omkull. I tider av osäkerhet kan en ny riktning växa fram när samarbete uppstår mellan tidigare främlingar eller fiender. Bedjande eftertrevor kan erbjuda insikt för hur vi ska navigera konflikter och hoppet om att olika partier kan hitta gemenskap igen.
Kända kommentarer i sammanfattning
Från klassiska kommentarer betonas att versens handling speglar den flyktiga naturen hos mänskliga allianser och Guds övervakning över nationernas öden. Om samförstånd uppstår, kan det ske även mitt i oväntad splittring, och det får ljud av att gudomlig ledning inte låter de svaga helt överlämna sig till förtvivlan.
Officiell notering om citat
Eventuella direkta citat från Matthew Henry, Albert Barnes eller Adam Clarke används endast i så fall som korta, precisa sammanfattningar. Inga längre utdrag från deras verk återges i fulltext här.