Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Jeremia 1 Jeremia 2 Jeremia 3 Jeremia 4 Jeremia 5 Jeremia 6 Jeremia 7 Jeremia 8 Jeremia 9 Jeremia 10 Jeremia 11 Jeremia 12 Jeremia 13 Jeremia 14 Jeremia 15 Jeremia 16 Jeremia 17 Jeremia 18 Jeremia 19 Jeremia 20 Jeremia 21 Jeremia 22 Jeremia 23 Jeremia 24 Jeremia 25 Jeremia 26 Jeremia 27 Jeremia 28 Jeremia 29 Jeremia 30 Jeremia 31 Jeremia 32 Jeremia 33 Jeremia 34 Jeremia 35 Jeremia 36 Jeremia 37 Jeremia 38 Jeremia 39 Jeremia 40 Jeremia 41 Jeremia 42 Jeremia 43 Jeremia 44 Jeremia 45 Jeremia 46 Jeremia 47 Jeremia 48 Jeremia 49 Jeremia 50 Jeremia 51 Jeremia 52



Jeremia 37:13 (SV1917) – Direkt innebörd
När Jeremia kom till Benjamins port stod en beväpnad man, Jiria, vid vakten och anklagade profeten för att vilja överge Juda till kaldeerna. Budskapet belyser Jerusalems spänning mellan trofasthet mot Gud och frestelsen att söka trygghet hos de främmande makterna.
Ljus i sammanhanget
Orten – Benjamins port – är en viktig ingång till staden och en plats där allmänna samtal och förhör kunde äga rum. Jeremia möter här en ledande figurs misstänksamhet och frier han inte i tystnad. Budskapet visar hur hot och förväntningar om politisk räddning skapar press mot Guds tjänare.
Kommentar och tolkning
- Jeremia upplever motstånd när han står fast vid Guds ord. Detta visar att Guds sanning ofta möter fiendskap i en tid av politisk osäkerhet.
- Mannen som gripit Jeremia fungerar som en motvikt till profetens kallelse: människor i maktposition kan känna hot mot sin egen makt eller tro om hur man bäst skyddar sin nation.
- Budskapet avslöjar att en trofast profet ofta möter anklagelser om förräderi eller rädsla för konsekvenserna när man står kvar vid Guds ord i en förändrad politisk situation.
Korta tematiska punkter
Relaterade passager och hur de hänger ihop
– Jeremia 37:9–10: Profeten uppmanar att inte lita på de yttre allianserna utan på herravälde hos Gud. Det här kappas mot Jirias misstanke om förräderi.
– Jeremia 38:2–3: Profeten uppmanas att hålla fast vid ordet trots lokalt motstånd; där framkommer en parallell med att behålla tron även när myndighetspersoner reagerar starkt.
– 2 Kungaboken 25:1–3: Närhetens rädsla och hoten från fiender illustrerar den omvälvning som profeter ofta såg i Jerusalemens öde.
Historisk och teologisk nyans
Texten speglar en period av osäkerhet inför den babyloniska kampanjen. Gud uppmanar sitt folk att lita på honom i stället för att överge sin kallelse och lägga sin tillit i mänskliga räddningsplaner.
Praktisk tanke
När trycket ökar – oavsett om det kommer från vän eller fiende – står Guds ord fortfarande som en fast grund. Den som följer profetens väg kan förvänta sig motstånd, men också en tydlig överensstämmelse med Guds vilja och syfte för folket.
Korsreferenser och korta förklaringar
– Jeremia 37:9–10: Varna om att inte fly från Guds plan genom politiska allianser; Gud vill stärka tron genom prövningar. Förklarar motstridiga impulser i texten.
– Jeremia 38:2–3: Exempel där varnelser och hot mot profeten visar att trolöshet mot Guds ord ofta möts av starka mänskliga reaktioner.
– 2 Kungaboken 25:1–3: Betonar att hot om förstörelse möter folket när de vänder sig bort från Guds väg; bildar bakgrund till Jeremiares relation till sin samtid.
Sammanfattande budskap
Texten påminner om att trohet mot Gud kräver mod i ansiktet av rädsla och press från samhälleliga makter. Jiria symboliserar en frestelse att överge Guds planer till förmån för mänsklig trygghet. Profeten Jeremia står kvar vid Guds ord, vilket i längre sikt vägleder folket mot trofasthet och hopp.