Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
5 Mosebok 1 5 Mosebok 2 5 Mosebok 3 5 Mosebok 4 5 Mosebok 5 5 Mosebok 6 5 Mosebok 7 5 Mosebok 8 5 Mosebok 9 5 Mosebok 10 5 Mosebok 11 5 Mosebok 12 5 Mosebok 13 5 Mosebok 14 5 Mosebok 15 5 Mosebok 16 5 Mosebok 17 5 Mosebok 18 5 Mosebok 19 5 Mosebok 20 5 Mosebok 21 5 Mosebok 22 5 Mosebok 23 5 Mosebok 24 5 Mosebok 25 5 Mosebok 26 5 Mosebok 27 5 Mosebok 28 5 Mosebok 29 5 Mosebok 30 5 Mosebok 31 5 Mosebok 32 5 Mosebok 33 5 Mosebok 34Verse
5 Mosebok 9:1 5 Mosebok 9:2 5 Mosebok 9:3 5 Mosebok 9:4 5 Mosebok 9:5 5 Mosebok 9:6 5 Mosebok 9:7 5 Mosebok 9:8 5 Mosebok 9:9 5 Mosebok 9:10 5 Mosebok 9:11 5 Mosebok 9:12 5 Mosebok 9:13 5 Mosebok 9:14 5 Mosebok 9:15 5 Mosebok 9:16 5 Mosebok 9:17 5 Mosebok 9:18 5 Mosebok 9:19 5 Mosebok 9:20 5 Mosebok 9:21 5 Mosebok 9:22 5 Mosebok 9:23 5 Mosebok 9:24 5 Mosebok 9:25 5 Mosebok 9:26 5 Mosebok 9:27 5 Mosebok 9:28 5 Mosebok 9:29
Om inskärmenheten till Abrahams ättlingar och Guds tålamod med ett hårt folk (5 Mosebok 9:27, SV1917)
Huvudpoäng: Denna vers uppmanar Gud att minnas patriarkerna Abraham, Isak och Jakob och att inte se på det upproriska och syndiga folks hårdhet. Budskapet är att Guds trofasthet mot sina utvalda och sin egen lovnad ska prägla hans handlande även när människorna förfaller, och att bönens ton väger tyngd när synden kräver domen.
Litterär kontext
I Moseböckerna binds bönens konst ihop med ögonblick där folket vänder sig bort från Herren. Jesu stamfäders vändning i bönens anda framträder här som en ödmjuk åkallan: inte bara rättfärdighet utan barmhärtighet gentemot ett upproriskt folk. Denna vers följer en längre vädjan där Mose griper in för Israels folk och ber Gud att inte fullfölja sin vrede fullt ut. Referensen till Abraham, Isak och Jakob framhäver att Guds förbund inte bygger på folkets förtjänster, utan på troskapen hos patriarkerna och på Guds eget löfte.
Tydlig teologisk betydelse
Versen visar att bönens röst ofta väger in i domen. Gud väljer att hänvisa till sina tjänare och sitt förbund när människorna sviker. Detta speglar en centralt tema: Gud håller fast vid sin kallelse och sina löften även när folket faller i synd. Bönens kraft i Moseboken ligger i att människans synd inte överträder Guds trofasthet mot sina löften.
Skrifterna i dialog – kopplingar i hela Bibeln
Liknande tankegångar återkommer i skrifter där Gud relationerar sitt heliga val med människors synd och bönens kraft att påverka domen.
Reflektionsfrågor
Sammanfattning och tillämpning
5 Mosebok 9:27 påminner oss om att bönen inte bara berör individens skuld utan också Guds lojalitet mot sitt eget löfte. Genom patriarkernas namn frammanas en historia där Gud inte överger sina planer trots människans olydnad. Denna vers uppmuntrar till ödmjuk försoning och tilltro till Guds nåd, samtidigt som den varnar mot att förlita sig på egen rättfärdighet
Kort citat från äldre kommentatorers ord (kursiv stil)
Matthew Henry noterar att Gud ofta minns de heliga löften i tider av hårdhet och uppror, så att hans nåd kan övervinna synden. Han skriver att bönen når in i Gud själv i stunder av vändning. (ingen längre citat)
Albert Barnes framhäver att Guds trolöshet mot löften inte existerar; detta versavsnitt pekar till att Gud använder trofasthet mot sina tjänare som lockbete för bön och förhoppning. (ingen längre citat)
Adam Clarke betonar att patriarks namn används som bevis på Guds konsekventa trofasthet mot sina förbund, inte som ett uppmaning till att rättfärdiga folkets synd. (ingen längre citat)
Cross-references