Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
5 Mosebok 1 5 Mosebok 2 5 Mosebok 3 5 Mosebok 4 5 Mosebok 5 5 Mosebok 6 5 Mosebok 7 5 Mosebok 8 5 Mosebok 9 5 Mosebok 10 5 Mosebok 11 5 Mosebok 12 5 Mosebok 13 5 Mosebok 14 5 Mosebok 15 5 Mosebok 16 5 Mosebok 17 5 Mosebok 18 5 Mosebok 19 5 Mosebok 20 5 Mosebok 21 5 Mosebok 22 5 Mosebok 23 5 Mosebok 24 5 Mosebok 25 5 Mosebok 26 5 Mosebok 27 5 Mosebok 28 5 Mosebok 29 5 Mosebok 30 5 Mosebok 31 5 Mosebok 32 5 Mosebok 33 5 Mosebok 34Verse
5 Mosebok 15:1 5 Mosebok 15:2 5 Mosebok 15:3 5 Mosebok 15:4 5 Mosebok 15:5 5 Mosebok 15:6 5 Mosebok 15:7 5 Mosebok 15:8 5 Mosebok 15:9 5 Mosebok 15:10 5 Mosebok 15:11 5 Mosebok 15:12 5 Mosebok 15:13 5 Mosebok 15:14 5 Mosebok 15:15 5 Mosebok 15:16 5 Mosebok 15:17 5 Mosebok 15:18 5 Mosebok 15:19 5 Mosebok 15:20 5 Mosebok 15:21 5 Mosebok 15:22 5 Mosebok 15:23



5 Mosebok 15:1 – Vart sjunde år skall du låta vara ett friår
Om omgivningen och tidsramen: Texten står i Moseböckerna som en del av lagens etiska och sociala ram för Israels folk. Här förklaras reglerna kring friåret, som inträffar vart sjunde år i den jordlösa cykeln som Gud föreskriver. Det är en bestämmelse som fördjupar förståelsen av rättvisa, frihet och beroende av Gud i gemenskapens liv.
Vad texten säger om Gud och tro
Friåret visar Guds ordning för samhällets ekonomi och sociala relationer. Det understryker att all jordisk ägodel och arbetskraft tillhör Gud och att människan inte får förlita sig på ständig fångenskap i skulder eller egenmakt. Genom denna lag uppmanas människorna att frammana förtröstan till Guds försörjning och omsorg över dem som är svagare i gemenskapen. Tanken är att folket ska leva i en rytm där Guds nåd varje sjunde år gör slut på boskapens och människans beroende av ständig ackumulering.
Viktiga ord och bilder
Kända kommentarer och nyckelkällor
Framväxande tanke i äldre bibelkommentarer är att friåret syftar till att förankra människans tro i Guds barmhärtighet snarare än i mänsklig beräkning. Matthew Henry, Albert Barnes och Adam Clarke har alla betonat att lagen om friår vittnar om Guds omsorg och om att solidaritet med de behövande är centralt i lagen. Kom ihåg att dessa äldre kommentarer ofta lyfter hur lagen både skyddar svaga och formar ett etiskt samhälle där rättvisa inte reduceras till affärsmässighet.
Notering om citat: Denna text anknyter till Martin Henrys, Barnes och Clarke-linjer om rättvisa och social omtanke. Här finns inga längre citat i texten, men deras principer används som referensram i sammanfattningen.
Tillgängliga korsreferenser
• 2 Mosebok 23:10-11 – upprepar rytmen av sabbats- och friårstänket och hur landet får vila. En koppling till Guds skapelseordning och människans ansvar.
• 4 Mosebok 36:4 – markerar kontinuiteten i landets egen juridik när skydd av Arv och frihet behövs i gemenskapen.
• Jeremia 34:14 – illustrerar gudomlig påminnelse om frisläppande och vänlighet mot de som står i skuld till andra.
Nutida tillämpning
Friåret uppmanar till en hållbarhet där samhället sätter människovärdet först. I dagens samhälle kan principen översättas till periodiska pauser i ekonomisk aktivitet som syftar till skuldåterbetalning, social rättvisa och stöd till dem som riskerar att halka efter. Gemenskapen uppmanas att se till att ingen behövande lämnas kvar och att arbetet inte blir en diskriminerande mekanism utan ett sätt att ge alla möjlighet till frihet och återhämtning, i vetskap om att Gud är garant för rättvisa.
Sammanfattning: Vart sjunde år pekar på en teologi där tid och jord ägs av Gud och där samhällets struktur främjar frihet, återhämtning och omtanke. Läran ropar efter en tro som handlar om att leva i barmhärtighet och i fullt beroende av Guds försörjning.