Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
5 Mosebok 1 5 Mosebok 2 5 Mosebok 3 5 Mosebok 4 5 Mosebok 5 5 Mosebok 6 5 Mosebok 7 5 Mosebok 8 5 Mosebok 9 5 Mosebok 10 5 Mosebok 11 5 Mosebok 12 5 Mosebok 13 5 Mosebok 14 5 Mosebok 15 5 Mosebok 16 5 Mosebok 17 5 Mosebok 18 5 Mosebok 19 5 Mosebok 20 5 Mosebok 21 5 Mosebok 22 5 Mosebok 23 5 Mosebok 24 5 Mosebok 25 5 Mosebok 26 5 Mosebok 27 5 Mosebok 28 5 Mosebok 29 5 Mosebok 30 5 Mosebok 31 5 Mosebok 32 5 Mosebok 33 5 Mosebok 34Verse
5 Mosebok 9:1 5 Mosebok 9:2 5 Mosebok 9:3 5 Mosebok 9:4 5 Mosebok 9:5 5 Mosebok 9:6 5 Mosebok 9:7 5 Mosebok 9:8 5 Mosebok 9:9 5 Mosebok 9:10 5 Mosebok 9:11 5 Mosebok 9:12 5 Mosebok 9:13 5 Mosebok 9:14 5 Mosebok 9:15 5 Mosebok 9:16 5 Mosebok 9:17 5 Mosebok 9:18 5 Mosebok 9:19 5 Mosebok 9:20 5 Mosebok 9:21 5 Mosebok 9:22 5 Mosebok 9:23 5 Mosebok 9:24 5 Mosebok 9:25 5 Mosebok 9:26 5 Mosebok 9:27 5 Mosebok 9:28 5 Mosebok 9:29
5 Mosebok 9:2 (SV1917) – Kontext och huvudbetydelse
I denna vers varnas israeliterna inför övergången in i Kanaans land. Mose påminner om stammarna och deras släktlinjer, särskilt Anakiterna, som utifrån deras storhet och rykte upplevde skräck i omkringliggande folk. Det finns en tydlig avsikt att undervisa Guds folk om att deras styrka och motstånd inte ska leda till högmod eller självförtroende, utan till ödmjukhet och tro på Herren.
Central betydelse
Versen hänvisar till Anakiterna som ett kraftfullt folkslag och väcker frågan: kan man stå emot deras avkomlingar? Svaret ligger i kontexten av Guds löften och löften om beskydd, snarare än i mänsklig styrka. Det är kändt att Guds folk ofta mötte övermäktiga fiender, men seger kom när Gud var med dem. Denna vers fungerar som en ledmotiv om att människans vokabulär om styrka inte får övertrumfa Guds befrielsehand.
Nyckelteman
Relaterade passager
1) Andra Moseboken 13:21–22 – Guds ledning under resan genom öknen visar att ledande under Mose inte var av mänsklig kraft utan av Guds närvaro. 2) Numeri 13–14 – Utforskningen av landet och rapporten om Anakiterna illustrerar hur rädsla påverkar beslut när Gud har lovat. 3) Josua 11:21–22 – Folket möter fortfarande starka fiender, men Guds löften står fast.
Praktisk reflektion
Dt. med att vi ofta står inför upplevt starka hinder i våra liv – problem som verkar större än vår egen kapacitet. Lärdomen är att vår förlita oss på Guds trofasthet snarare än vårt eget mod eller vår egen styrka. I dag möter vi kanske överväldigande omständigheter, men Gud uppmanar oss att hålla fast vid hans ord och att lita på hans hand som leder och skyddar.
Avslutande sammanfattning
Versen påminner om Anakiternas ryktbara storhet och ger en teologisk poäng: människans rädsla ska inte styra livet utan lydnad och tro på Herren som har befriat och lett folket tidigare. Med detta i åtanke blir övergången in i löfteslandet en övning i tro, ödmjukhet och beroende av Gud.
Kända kommentarer i korthet
Kommentarerna från tidigare public-domainkällor betonar ofta att den faktiska segern inte kommer av mänskligt mod utan av Guds ingripande. Samuel Stephenson (Matthew Henry-inspirerad sammanfattning) förklarar att människors rädslor måste mötas med Guds befäl och löften. Albert Barnes och Adam Clarke framhäver att historiska upplevelser av Guds trohet uppmuntrar ett kontinuerligt förtröstande i Herren.
Utdrag av exacta formuleringar från äldre källor (om tillämpligt): "The Lord thy God is He that goeth with thee" (enligt Henrys ton och sammanfattning), och liknande tankar i Barnes och Clarke som betonar Guds närvaro och trofasthet i mötet med fiender.