Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Apostlagärningarna 1 Apostlagärningarna 2 Apostlagärningarna 3 Apostlagärningarna 4 Apostlagärningarna 5 Apostlagärningarna 6 Apostlagärningarna 7 Apostlagärningarna 8 Apostlagärningarna 9 Apostlagärningarna 10 Apostlagärningarna 11 Apostlagärningarna 12 Apostlagärningarna 13 Apostlagärningarna 14 Apostlagärningarna 15 Apostlagärningarna 16 Apostlagärningarna 17 Apostlagärningarna 18 Apostlagärningarna 19 Apostlagärningarna 20 Apostlagärningarna 21 Apostlagärningarna 22 Apostlagärningarna 23 Apostlagärningarna 24 Apostlagärningarna 25 Apostlagärningarna 26 Apostlagärningarna 27 Apostlagärningarna 28Verse
Apostlagärningarna 2:1 Apostlagärningarna 2:2 Apostlagärningarna 2:3 Apostlagärningarna 2:4 Apostlagärningarna 2:5 Apostlagärningarna 2:6 Apostlagärningarna 2:7 Apostlagärningarna 2:8 Apostlagärningarna 2:9 Apostlagärningarna 2:10 Apostlagärningarna 2:11 Apostlagärningarna 2:12 Apostlagärningarna 2:13 Apostlagärningarna 2:14 Apostlagärningarna 2:15 Apostlagärningarna 2:16 Apostlagärningarna 2:17 Apostlagärningarna 2:18 Apostlagärningarna 2:19 Apostlagärningarna 2:20 Apostlagärningarna 2:21 Apostlagärningarna 2:22 Apostlagärningarna 2:23 Apostlagärningarna 2:24 Apostlagärningarna 2:25 Apostlagärningarna 2:26 Apostlagärningarna 2:27 Apostlagärningarna 2:28 Apostlagärningarna 2:29 Apostlagärningarna 2:30 Apostlagärningarna 2:31 Apostlagärningarna 2:32 Apostlagärningarna 2:33 Apostlagärningarna 2:34 Apostlagärningarna 2:35 Apostlagärningarna 2:36 Apostlagärningarna 2:37 Apostlagärningarna 2:38 Apostlagärningarna 2:39 Apostlagärningarna 2:40 Apostlagärningarna 2:41 Apostlagärningarna 2:42 Apostlagärningarna 2:43 Apostlagärningarna 2:44 Apostlagärningarna 2:45 Apostlagärningarna 2:46 Apostlagärningarna 2:47
Kort sammanfattning av versen
Guds löfte sträcker sig till er själva och era barn samt till dem som är långt borta—så många som Herren vår Gud kallar. Denna text betonar det universella kallet till tro och din egen delaktighet i den välsignelse som utgick från tack vare Jesus Kristus.
Kontext och bakgrund
Apostlagärningarna 2 följer Pingstens händelse och den första kyrkans födelse i Jerusalem. Folket som samlats blev överväldigade av Guds Ande och vittnade om Jesu död och uppståndelse. Vers 39 ligger som en rörlig länk mellan den omedelbara händelsen och den bredare missionen: Guds löfte till alla som blir kallade. Det understryker att dopet och troens löfte inte är begränsade till ett geografiskt eller etniskt folk utan till alla som Gud utväljer genom Kristus.
Tolkningspunkter
- Löftet hänför sig till löftet om "var och en som tillber Herren och tar emot Kristus" och inkluderar både de närvarande och framtida troende. Denna breda tilltalsstro innebär en kontinuitet i gudsplanen från gamla tiden tills i vår tid.
- "fjärran" pekar mot hedningar och andra folk som ännu inte varit delaktiga i Guds folk, men som får del i löftet genom Guds kallning.
- Ordvalet "kallar" betonar inte bara uppmaning utan gudomlig invigning: kallelsen är grundläggande för tro och gemenskap i Kristus.
Beobachtungar och jämförelser
Kommentarer från äldre kommentatorer understryker att kärnan är att lova livet i Kristus inte är selektivt utan universellt. Som Matthew Henry påpekar kan detta ses som en teologi om universell kallelse genom tro; Albert Barnes framhäver att Guds uträckning berör varje region och varje hjärta som svarar i tro. Adam Clarke betonar att denna vers sammanbinder den gamla löftestradens trofasthet med den nya tidsutvecklingen i kyrkan.
Kort tematisk lista
Relaterade passager och samband
- Rom 10:12–13: Guds hela rike tillgängligt för alla som åkallar Herren. Kopplar till den universella kallelsen som nämns i Apg 2:39.
- Ef 2:11–22: Kristus förenar judar och hedningar till en ny människosläkt i ett och samma hus. Betonar hur kallet sprids bortom gränser.
- Jes 56:6–7: Folk från alla håll blir en del av Guds hus. Visar hur löftet om Guds kallelse inkluderar hela nationer och deras tro.
Praktisk tillämpning
Följande uppmaning följer av detta löfte: leva i öppenhet för Guds kallelse, välkomna andra i Kristus gemenskap, och vårda det universella kallelsens anda i varje relation och mission. Tala om evangeliet till dem som ännu inte hört, utan att färga budskapet med fördomar.
Kort notering om äldre kommentarer
Utdrag ur klassiska kommentarer: Matthew Henry noterar det som “den universella kallelsen som når både när och fjärran”. Albert Barnes framhäver att detta är en påminnelse om att Guds plan är bred och omfattande. Adam Clarke framhåller att löftet knyter det gamla förbundet till kyrkans växande arbete bland hedningar. Dessa synpunkter används här som stöd för att förstå Apg 2:39 i dess breda teologiska kärna.