Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Matteus 1 Matteus 2 Matteus 3 Matteus 4 Matteus 5 Matteus 6 Matteus 7 Matteus 8 Matteus 9 Matteus 10 Matteus 11 Matteus 12 Matteus 13 Matteus 14 Matteus 15 Matteus 16 Matteus 17 Matteus 18 Matteus 19 Matteus 20 Matteus 21 Matteus 22 Matteus 23 Matteus 24 Matteus 25 Matteus 26 Matteus 27 Matteus 28Verse
Matteus 11:1 Matteus 11:2 Matteus 11:3 Matteus 11:4 Matteus 11:5 Matteus 11:6 Matteus 11:7 Matteus 11:8 Matteus 11:9 Matteus 11:10 Matteus 11:11 Matteus 11:12 Matteus 11:13 Matteus 11:14 Matteus 11:15 Matteus 11:16 Matteus 11:17 Matteus 11:18 Matteus 11:19 Matteus 11:20 Matteus 11:21 Matteus 11:22 Matteus 11:23 Matteus 11:24 Matteus 11:25 Matteus 11:26 Matteus 11:27 Matteus 11:28 Matteus 11:29 Matteus 11:30



Kort översikt
I Matteus 11:25 prisar Jesus Fadern som himmelens och jordens Herre och tackar för att Gud dolt sanningar för de visa och kloka men uppenbarat för de enfaldiga. Versen är en del av Jesu tystnad, barmhärtiga undervisning och de skatter som uppenbaras när människors hjärtan är mottagliga. Det visar hur Guds kunskap inte följer mänsklig visdomslogik, utan leder de som väntar och söker Hans ansikte.
Inom Mattheusevangeliet röres Jesus avvikelse från skriftlärdes och fariseerna vise bild av visdom. Här erkänner Jesus Fadern som himmelska regeringens källa och delar sin tacksamhet över den gudomliga uppenbarelsen som är annonserad genom Honom. Denna uppenbarelse riktar sig mot ett hjärta som tar emot i ödmjukhet snarare än ett hjärta som skryter över sin kunskap.
Det centrala budskapet är att andlig insikt inte är ett resultat av mänsklig briljans utan av Guds nåd. Kristus avslöjar att Gud vägrar den som bygger sin förståelse på världslig visdom men vill ge klarhet till de som ödmjukar sig och söker Hans barnsliga tro. Denna välsignelse översätts i SV1917 genom ordet ”enfaldiga” – de som är ödmjuka och mottagliga för Guds sanning.
Genom denna bön erkänner Jesus Fadern som Herren över allt, inklusive himmel och jord. Denna uttryckslånga titulering betonar Guds auktoritet och omsorg. Jesu tacksamhet syftar till att uppenbarelsen av Guds rike är ett nådens verk; den avslöjas inte av mänsklig visdom utan av Guds fria giving till de som tar emot i tro och ödmjukhet.
Denna passage har ofta blivit belysad av äldre kommentatorer som Matthew Henry, Albert Barnes och Adam Clarke. Deras betoningar sammanfattas här utan att återge helt långa utdrag:
• Förklaring av uppenbarelse genom ödmjukhet kopplar till Luk 10:21 där försonade salmer och tacksamhet för Fadern nämns. Källa: uppmaning till ödmjukhet i uppenbarelse.
• Matteus 7:7–8 illustrerar Guds gränsöverskridande givande av kunskap till dem som söker. Att söka och knacka ger öppning.
• 1 Kor 1:26–29 påminner om att Gud ofta väljer det som världen finner obetydligt för att upphöja det som är naturnligt svagt.
- Övning i ödmjukhet: Stimulera ett hjärta som söker Guds sanning utan att förlita sig på mänsklig briljans eller akademiskt ära.
- Öppenhet för uppenbarelse: Var beredd att omtolka egna antaganden när Guds ord talar tydligt, inte när insikter kommer endast från klokhetens rymningar.
- Tillit i bön: Avsluta dagliga böner med tillit till Fadern som källan till all verklig insikt.
Medan världen prisar skarpsinnighet, frågar Jesus oss att känna igen Guds fria nåd i uppenbarelse till de enfaldiga, de som ödmjukt söker honom. Detta uppriktiga erkännande av Faderns herravälde och Jesu tacksamhet ger en modell för hur vi är kallade att leva: i ödmjukhet, bön och tro på den sanning som endast Gud ger.