Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Matteus 1 Matteus 2 Matteus 3 Matteus 4 Matteus 5 Matteus 6 Matteus 7 Matteus 8 Matteus 9 Matteus 10 Matteus 11 Matteus 12 Matteus 13 Matteus 14 Matteus 15 Matteus 16 Matteus 17 Matteus 18 Matteus 19 Matteus 20 Matteus 21 Matteus 22 Matteus 23 Matteus 24 Matteus 25 Matteus 26 Matteus 27 Matteus 28Verse
Matteus 1:1 Matteus 1:2 Matteus 1:3 Matteus 1:4 Matteus 1:5 Matteus 1:6 Matteus 1:7 Matteus 1:8 Matteus 1:9 Matteus 1:10 Matteus 1:11 Matteus 1:12 Matteus 1:13 Matteus 1:14 Matteus 1:15 Matteus 1:16 Matteus 1:17 Matteus 1:18 Matteus 1:19 Matteus 1:20 Matteus 1:21 Matteus 1:22 Matteus 1:23 Matteus 1:24 Matteus 1:25
Varför Matteus 1:21 är betydelsefullt
Versen samlar upp en nyckelfunktion i berättelsen om Jesu födelse: Guds plan för frälsning tar konkret form genom en särskild namnuppgift till Maria och Josef. Namnet Jesus betyder ”Herren räddar” och pekar framåt till den primära uppgiften—att frälsa sitt folk från sina synder. I en värld där folket väntade på Messias visar versen hur Gud själv tar initiativ, kallar och ger kraft till sin frälsningsgärning målmedvetet och personligt.
Originalkontext och huvudbudskap
I Matteus evangelium följer versen en befallning som kommer i kölvattnet av en öppenbarande dröm till Josef. Äktenskapet med Maria bevaras, medan Jesu identitet och uppdrag avklaras genom ett gudomligt budskap. Budskapet är tvåfaldigt: namnet Jesus ska ges och uppdraget att frälsa från synderna står fast. Denna frälsningsberättelse kopplar samman det som väntades i Gamla testamentet—Guds trogna löften om en Frälsare—with vart och ett av dessa ord under uppfostran i ett hushåll som står i trohet till Guds planer.
Primära budskap och samband i helheten
utan tvekan är huvudbudskapet att frälsning är ett gudomligt ingripande, inte människans initiativ. Jesus kommer som den som uppfyller Israels hopp och som den som befriar från syndens makt. Namnet bär teologi i sig: frälsningens källa och medel är Herren själv som ingriper i historien. Denna centrala tanke återkommer i NT:s bredare teologi om Jesus som Kristus och som vår försonare.
Historiska och teologiska kopplingar
Texten står i förbindelse med profetiska löften om en tid då Guden skulle rädda sitt folk (joel/Jesaja-relaterade teman). Det påminner läsaren om att Kristus uppfyllde äldre löften och att Guds trohet går igenom historien trots mänskliga tvivel.
Cross-referenser och korta förklaringar
En tydlig koppling är hur profetiska ord i Gamla Testamentet finner sin heltäckande uppfyllelse i Jesu födelse och hans uppgift som Frälsare. Dessa cross-referenser visar på kontinuiteten i tanken: tro och hopp byggdes upp över generationer, och Jesu ankomst bekräftar Guds trofasthet.
Avslutande andakt
Att namnet Jesus bär betydelse går bortom etikett: det är inhämtat som ett löfte om närvaro och räddning. För troende i allmänhet och för den som följer Kristus i dag innebär detta versens ord en påminnelse om att frälsning inte är vårt eget verk, utan Guds gåva. Låt oss lägga våra bekymmer i Jesu händer, och vila i att han frälsar—inte därför att vi förtjänar det, utan tack vare hans nåd.