Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Lukas 7:1 Lukas 7:2 Lukas 7:3 Lukas 7:4 Lukas 7:5 Lukas 7:6 Lukas 7:7 Lukas 7:8 Lukas 7:9 Lukas 7:10 Lukas 7:11 Lukas 7:12 Lukas 7:13 Lukas 7:14 Lukas 7:15 Lukas 7:16 Lukas 7:17 Lukas 7:18 Lukas 7:19 Lukas 7:20 Lukas 7:21 Lukas 7:22 Lukas 7:23 Lukas 7:24 Lukas 7:25 Lukas 7:26 Lukas 7:27 Lukas 7:28 Lukas 7:29 Lukas 7:30 Lukas 7:31 Lukas 7:32 Lukas 7:33 Lukas 7:34 Lukas 7:35 Lukas 7:36 Lukas 7:37 Lukas 7:38 Lukas 7:39 Lukas 7:40 Lukas 7:41 Lukas 7:42 Lukas 7:43 Lukas 7:44 Lukas 7:45 Lukas 7:46 Lukas 7:47 Lukas 7:48 Lukas 7:49 Lukas 7:50



Salighet för den som inte blir en stötesten
Huvudpoängen i Lukas 7:23 är enkel men djup: Jesus välsignar den som inte gör honom till en stötesten. Detta uttryck fångar hos Jesus en kärninsikt om tro och mottaglighet: den som närmar sig honom i ödmjukhet och lydnad upplever hans närvaro och välsignelse snarare än att känna förbittring eller tvekan. Det är en axiom som speglar både hans undervisning om tro och hans egna uppgift som Messias som bringar frälsning åt dem som tar emot honom.
Litterär kontext
Detta yttrande kommer i en scen där Jesus svarar på de som söker tecken, och där han uttrycker sin behaglighet över tacksam tro hos dem som söker Herren i ödmjukhet. Liknelsen om stötesten uppträder här som ett bildligt sätt att tala om hur människors hjärtan kan möta eller blockeras av Kristus. När någon inte gör honom till en stötesten betyder det att personen inte låter honom bli en anstöt eller orsak till avfall, utan tar emot hans ord och hans frälsning.
Theologisk betydelse
Frasen pekar fram mot den centrala Israel—trots generella förväntningar—att Gud når människor i Jesus. Att vara "salig" på detta sätt innebär mer än yttre fromhet; det är en inre överlåtelse som leder till gemenskap med Gud genom Kristus. Jesus uppmanar till tro som inte gör honom till en stötesten, utan till livsöppnare som leder till välsignelse och upprättelse.
Kopplingar i Skriften
- Första kopplingen är till psalmernas varningar om att göra Gud till en stötesten (till exempel där kärnord som faller i frestelse används). Det väver in en bild av hur människor svarar på Guds ord.
- Andra kopplingen är Jesus’ egen tjänst som uppenbarar att han är den som människan antingen tar emot som frälsare eller förhåller sig kritisk till, vilket ofta leder till avgörande beslut om tro.
- Tredje kopplingen ser vi i Jesu missionsbefallning: de som följer honom får välsignelse genom att leva i tro, inte genom att avvisa honom.
Historiska och parenteiska kommentarer
I traditionella kommentarer framhålls att detta korta uttalande bär en djup varning och samtidigt ett erbjudande: tro som tar emot Kristus leder till salighet, medan tro som leder till avståndstagande blir en stötesten. Matteus Henry och Adam Clarke påminner i sina betraktelser om hur tro och förutfattade meningar ofta står i vägen för frälsningens budskap.
Frågor till reflektion
Sammanfattning och tillämpning
Jesus vädjar till en tro som inte förkastar honom som en stötesten, utan som förlitar sig på honom som Herren och Frälsaren. Den salighet som Jesus beskriver är en tro som öppnar vägen till Guds rike och till en livsförvandling i gemenskap med honom.
Gående notering: Ordsetningen i SV1917 för “Och salig är den för hvilken jag icke bliver en stötesten” speglar den gamla översättningens ton och klang, där icke bliver markerar ett tydligt bortkastande av hinder mot tro och trofasta lydnad.
Cross-referenser
- Romarbrevet 9:33: Tro och anpassning till Kristus som grund för rättfärdiggörelse. Förklarar hur Kristus kan bli antingen till frestelse eller till räddning beroende på mottaglighet.
- 1 Petr 2:8: Stötesten i troens bildspråk, där människor vacklar inför Kristus; hur Jesus blir både grund och dom.
- Jesaja 8:14–15: Gud som helhet och främlingens larm; hur mannen blir till en sten som delar, eller en frid som förenar.