Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Lukas 7:1 Lukas 7:2 Lukas 7:3 Lukas 7:4 Lukas 7:5 Lukas 7:6 Lukas 7:7 Lukas 7:8 Lukas 7:9 Lukas 7:10 Lukas 7:11 Lukas 7:12 Lukas 7:13 Lukas 7:14 Lukas 7:15 Lukas 7:16 Lukas 7:17 Lukas 7:18 Lukas 7:19 Lukas 7:20 Lukas 7:21 Lukas 7:22 Lukas 7:23 Lukas 7:24 Lukas 7:25 Lukas 7:26 Lukas 7:27 Lukas 7:28 Lukas 7:29 Lukas 7:30 Lukas 7:31 Lukas 7:32 Lukas 7:33 Lukas 7:34 Lukas 7:35 Lukas 7:36 Lukas 7:37 Lukas 7:38 Lukas 7:39 Lukas 7:40 Lukas 7:41 Lukas 7:42 Lukas 7:43 Lukas 7:44 Lukas 7:45 Lukas 7:46 Lukas 7:47 Lukas 7:48 Lukas 7:49 Lukas 7:50



Lukas 7:14 (SV1917) – Kontext och betydelse
I denna episod av Lukas måste kyrkans blick igenkänna Jesus som livets givare över dödens gräns. Den unge mannen är den ende sonen till en änka, och hans död hotar att fullständigt övermanna henne. Jesus närmar sig båren, rör vid den, och uppmanar den döende att stiga upp. Det målande dådet visar hur Jesus följer den urgamla profetiska längtan efter att Gud ska ge liv där döden står som en grym verklighet. Händelsen äger rum i Kafarnaum-området, där Jesus redan har visat sin auktoritet över sjukdomar och onda andar; nu förશ્કr Jesus ännu en dimension av sin kungedom över skapelsen: livets makt överskrider även döden.
Texten visar Jesus som livets källa och som den som kan återställa människa i gemenskap med Gud. Rörandet vid graven eller båren illustrerar att Jesu rena beröring gör en helhet där döden tidigare varit slutet. Den unge mannen stiger upp och börjar tala, vilket bekräftar att Jesus inte kommer för att bara väcka kropp utan att återupprätta livets mening och relation till Gud.
• 2 Kung 4:8–37, där Elisas livgivande ingripande presenterar livets gudomliga urkraft. Cross-reference pekar på hur Gud ofta verkar genom profeter som förvandlar livssituationen.
• Mark 5:21–43, uppväckt från döden kvinnans och Jairus dotter; gemensam demonstration av Jesu auktoritet över liv och död.
• Joh 11, uppståndelsen av Lazarus; den personliga apostrofen till döden som Jesu kraft övervinner.
Detta ögonblick uppmanar troende att se Jesus som den som kan väcka ny och fullständigt mänskligt liv mitt i vår tids sorg och nöd. Vid personliga förluster och i försök att hitta mening, erbjuder Jesus ett ord som ger hopp: 'Stå upp' — inte bara en kroppslig väckelse utan en möjlighet till återupprättad gemenskap med Gud och med varandra.
I Lukas 7:14 demonstrerar Jesus sin djupa befrielseförmåga över döden. Med ett enkelt ord och en helande beröring återupprättar han den unge mannen, medan en förvånad och ofta tacksam publik blir vittne till Guds livgivande makt genom Kristus. Personligt och gemenskapligt leder det till ett nyväckt hopp i Guds rike.
Adam Clarke beskriver att Jesu ingrepp 'böjer döden under hans fot', och Matthew Henry framhäver att ordet 'Stå upp' visar Jesu suveräna auktoritet över livet. Albert Barnes betonar att denna handling inte bara återupplivar kroppen utan återför personen till samhällets gemenskap i hopp och tro.
• "Stå upp" – konkret befallning som visar Jesu befriande makt över liv och död. Denna befallning återspeglar Guds ord i Gamla Testamentet där livet återställs genom ett ord, och i NT genom Kristus.
• Rör vid båren – Jesu helande beröring symboliserar renhet och kraft som spränger dödens renhet och förhärligar livet.
• De som burit båren stannade – människornas fruktan möts av Jesu lugn och auktoritet, vilket leder till vördnad och tro.