Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
3 Mosebok 1 3 Mosebok 2 3 Mosebok 3 3 Mosebok 4 3 Mosebok 5 3 Mosebok 6 3 Mosebok 7 3 Mosebok 8 3 Mosebok 9 3 Mosebok 10 3 Mosebok 11 3 Mosebok 12 3 Mosebok 13 3 Mosebok 14 3 Mosebok 15 3 Mosebok 16 3 Mosebok 17 3 Mosebok 18 3 Mosebok 19 3 Mosebok 20 3 Mosebok 21 3 Mosebok 22 3 Mosebok 23 3 Mosebok 24 3 Mosebok 25 3 Mosebok 26 3 Mosebok 27Verse
3 Mosebok 27:1 3 Mosebok 27:2 3 Mosebok 27:3 3 Mosebok 27:4 3 Mosebok 27:5 3 Mosebok 27:6 3 Mosebok 27:7 3 Mosebok 27:8 3 Mosebok 27:9 3 Mosebok 27:10 3 Mosebok 27:11 3 Mosebok 27:12 3 Mosebok 27:13 3 Mosebok 27:14 3 Mosebok 27:15 3 Mosebok 27:16 3 Mosebok 27:17 3 Mosebok 27:18 3 Mosebok 27:19 3 Mosebok 27:20 3 Mosebok 27:21 3 Mosebok 27:22 3 Mosebok 27:23 3 Mosebok 27:24 3 Mosebok 27:25 3 Mosebok 27:26 3 Mosebok 27:27 3 Mosebok 27:28 3 Mosebok 27:29 3 Mosebok 27:30 3 Mosebok 27:31 3 Mosebok 27:32 3 Mosebok 27:33 3 Mosebok 27:34


Men på jubelåret skall åkern återgå till den av vilken den har blivit köpt, och vilkens arvejord den är.
Kärnmening: Jubelåret fastställer att jordens ägande återvänder till ursprungliga ägare vid särskilda tider, så att ojämlikt ägande inte blir beständigt.
Bakgrund och sammanhang
I tredje Mosebok regleras hur man handskas med jord och dess rättmätiga ägare. På jubelåret, var tjugonde eller sjuttiotredje året i räknandet, skulle mark som köpts eller belagts av någon få sin ursprungliga ägares rätt åter igen. Denna bestämmelse understryker Guds vård om rättvisa och återställande inom samhället: ingen fastlåses i förtryckande skulder eller förlust av jord som annars skulle hota familjers fortlevnad.
tolkningsnoteringar
Kommentarerna från äldre källor belyser att denna regel inte bara var ekonomisk utan teologisk: ägandet var del av Guds gåva och bär därför ett ansvar. Den betonar också människans ödmjukhet inför det gudomliga beslutet att upprätthålla freden och hållbarheten i folket.
Nyckelinsikter i korthet
Korsreferenser och sammanhang
Referens 1: En liknande tanke återfinns i 2 Krön 36:21, där varje nationens dagar blir som Herrens sabbat när landet får vila och återställas. Det visar ett bredare tema om rättvisa och gudomlig återställning.
Referens 2: I Nya testamentet får människan förståelse för frihet och återställning i Kristus, där andlig frihet speglar en större återställning; detta förstärker dynamiken mellan frihet och ansvar hos Guds folk.
Referens 3: I Första Moseboken och andra texter visas hur Guds folk bär ansvar att bevara rättvisa i ekonomiska relationer och att bryta cykler av skuld och utarmning.
Praktiskt avtryck
Praktiskt sett uppmanar texten att följa rättvisa i dagens ekonomiska liv: sträva efter återställande när skadan uppstår, och värna om att ingen blir permanent förlorare genom skuld eller ojämlikt ägande. Samhället uppmanas att se till att legitima äganderätt inte förvandlas till en boja som hindrar familjers försörjning.
Sammanfattning: Jubelåret fungerar som en djupteologisk princip om återställande och gemenskap. Det påminner om Guds trohet mot sin vilja att landet och människorna får vila och återställas regelbundet, så att rättvisa råder bland hans folk.
Notering om citat: När Matthew Henry, Albert Barnes och Adam Clarke nämns, används deras äldre kommentarer här som stöd för tolkningen, men inga fullständiga citat återges i denna text.