Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Jesaja 1 Jesaja 2 Jesaja 3 Jesaja 4 Jesaja 5 Jesaja 6 Jesaja 7 Jesaja 8 Jesaja 9 Jesaja 10 Jesaja 11 Jesaja 12 Jesaja 13 Jesaja 14 Jesaja 15 Jesaja 16 Jesaja 17 Jesaja 18 Jesaja 19 Jesaja 20 Jesaja 21 Jesaja 22 Jesaja 23 Jesaja 24 Jesaja 25 Jesaja 26 Jesaja 27 Jesaja 28 Jesaja 29 Jesaja 30 Jesaja 31 Jesaja 32 Jesaja 33 Jesaja 34 Jesaja 35 Jesaja 36 Jesaja 37 Jesaja 38 Jesaja 39 Jesaja 40 Jesaja 41 Jesaja 42 Jesaja 43 Jesaja 44 Jesaja 45 Jesaja 46 Jesaja 47 Jesaja 48 Jesaja 49 Jesaja 50 Jesaja 51 Jesaja 52 Jesaja 53 Jesaja 54 Jesaja 55 Jesaja 56 Jesaja 57 Jesaja 58 Jesaja 59 Jesaja 60 Jesaja 61 Jesaja 62 Jesaja 63 Jesaja 64 Jesaja 65 Jesaja 66Verse
Jesaja 66:1 Jesaja 66:2 Jesaja 66:3 Jesaja 66:4 Jesaja 66:5 Jesaja 66:6 Jesaja 66:7 Jesaja 66:8 Jesaja 66:9 Jesaja 66:10 Jesaja 66:11 Jesaja 66:12 Jesaja 66:13 Jesaja 66:14 Jesaja 66:15 Jesaja 66:16 Jesaja 66:17 Jesaja 66:18 Jesaja 66:19 Jesaja 66:20 Jesaja 66:21 Jesaja 66:22 Jesaja 66:23 Jesaja 66:24



Översikt av Jesaja 66:2 (SV1917)
I Jesaja 66 avslutas profetian med ett ord som belyser skillnaden mellan yttre religiös aktivitet och ett öppet, ödmjukt tillstånd inför Gud. Versen fokuserar på vad Gud värderar högt hos människan: ett betryckt, förkrossat sinne som fruktar Hans ord. Det är ett centralt tema i boken: Gud upphöjer inte yttre ritualer utan söker ett hjärta som prisar Hans suveränitet i ödmjuk lydnad.
Orden säger i SV1917: Min hand har ju gjort allt detta, och så har allt detta blivit till, säger HERREN. Men till den som skådar jag ned, som är betryckt och har en förkrossad ande, och till den som fruktar för mitt ord. Här står en sammantagen bild av skapelse och dom i ett och samma sammanhang: Gud är skaparen av allt, men Han har sin uppmärksamhet riktad mot dem som närmar sig med ödmjukhet och respekt för Hans ord.
Versen i sitt sammanhang
När Jesaja avslutar sin bok med denna insikt pekar han på Guds övergång från dom till nåd när människan omvänder sig i ödmjukhet. Det som Gud värdesätter är inte storslagna offer eller imponerande ceremonier utan ödmjukhet inför Hans ord och Spegeln av Hans majestät: ordet som leder till rättfärdighet och helgelse.
Huvudsaklig andlig lära
Det centrala budskapet är att Guds ögon vila över dem som erkänner sin litenhet inför Honom, bär en tung blick av ånger och fruktar Hans ord. ödmjukhet och respekt för Skriften är nyckeln till Guds närvaro. Denna hållning står i kontrast till människors stolthet och självständighet.
Skriftexterna i ljuset av andra passager
Tillämpning
För samtida troende innebär versen en uppmaning att inte låta religiös plats eller yttre handlingar ersätta ett enkelt, ödmjukt liv inför Guds ord. När du kommer inför Bibeln eller tillbeds gemenskap, be om en ödmjuk inställning som erkänner din beroende av Guds nåd och villighet att följa Hans ord, även när det går mot din egen stolthet eller bekvämlighet.
Korsreferenser och förklaringar
Korsreferenser:
För varje hänvisning gäller att innersta vädjan är en uppriktig åkallan till Gud i S inför Hans ord och vägledning.
Sammanfattning
Jesaja 66:2 avslutar med att Gud sätter värde på ett ödmjukt, gudfruktigt sinne som fruktar Hans ord. Det är ett påminnelse om att skapelsens stora verk blir till genom Guds hand, men Hans närvaro och välsignelse råder över dem som närmar sig med betryckt och förkrossad ande och med vördnad inför Hans ord.
Kommentarerna från äldre källor pekar sammanfattningsvis på att gudstjänst är äkta när hjärtat konfronteras av Guds helighet och svarar i tro och lydnad. Som Matthew Henry uttrycker i sin sammanfattning kan yttre fromhet inte ersätta en inre ödmjukhet. Albert Barnes betonar att Guds ord fungerar som en prövning och kallelse till trofasthet. Adam Clarke påpekar att Gud vill bevara ett öppet ödmjukt sinne inför Hans ord mer än någon ritual. Tillsammans bidrar dessa synpunkter till en enhetlig bild: när man vänder sig i ödmjukhet, fruktar Guds ord och lever i lydnad, finner man Guds närvaro.
Observationer från äldre kommentatorer: "Gud tittar ned till dem som är betryckta och har en förkrossad ande." Detta starkt sammanfattar vad som behagar Gud mer än någon offergåva (ordet: ödmjukhet före offer). Notera att analog jämföring återfinnas i tidigare och senare profetiska texter där Gud uppmanar till ödmjukhet och tro.