Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
2 Mosebok 1 2 Mosebok 2 2 Mosebok 3 2 Mosebok 4 2 Mosebok 5 2 Mosebok 6 2 Mosebok 7 2 Mosebok 8 2 Mosebok 9 2 Mosebok 10 2 Mosebok 11 2 Mosebok 12 2 Mosebok 13 2 Mosebok 14 2 Mosebok 15 2 Mosebok 16 2 Mosebok 17 2 Mosebok 18 2 Mosebok 19 2 Mosebok 20 2 Mosebok 21 2 Mosebok 22 2 Mosebok 23 2 Mosebok 24 2 Mosebok 25 2 Mosebok 26 2 Mosebok 27 2 Mosebok 28 2 Mosebok 29 2 Mosebok 30 2 Mosebok 31 2 Mosebok 32 2 Mosebok 33 2 Mosebok 34 2 Mosebok 35 2 Mosebok 36 2 Mosebok 37 2 Mosebok 38 2 Mosebok 39 2 Mosebok 40Verse
2 Mosebok 34:1 2 Mosebok 34:2 2 Mosebok 34:3 2 Mosebok 34:4 2 Mosebok 34:5 2 Mosebok 34:6 2 Mosebok 34:7 2 Mosebok 34:8 2 Mosebok 34:9 2 Mosebok 34:10 2 Mosebok 34:11 2 Mosebok 34:12 2 Mosebok 34:13 2 Mosebok 34:14 2 Mosebok 34:15 2 Mosebok 34:16 2 Mosebok 34:17 2 Mosebok 34:18 2 Mosebok 34:19 2 Mosebok 34:20 2 Mosebok 34:21 2 Mosebok 34:22 2 Mosebok 34:23 2 Mosebok 34:24 2 Mosebok 34:25 2 Mosebok 34:26 2 Mosebok 34:27 2 Mosebok 34:28 2 Mosebok 34:29 2 Mosebok 34:30 2 Mosebok 34:31 2 Mosebok 34:32 2 Mosebok 34:33 2 Mosebok 34:34 2 Mosebok 34:35



2 Mosebok 34:7 – Kontext och betydelse
I denna vers återges Guds väldiga förbundstrogna karaktär efter varje synd och missgärning. Mose får en återupprästat syn på Gud som visar både nåd och rättvisa. Detta skeppas in i kontexten när Israels folk får lagen upprepad efter guldkalvesynden och därmed behöver en tydlig bild av Guds natur inför deras nya relation med honom. Versen beskriver tre grundläggande drag hos Gud: nåd som varar över tusenden, förlåtelse av missgärning och överträdelse och synd, samt en rättvisa som inte låter någon komma undan straff utan att låta konsekvenserna vila på nästa generation i tredje och fjärde led.
Central betydelse
Guds naturskarphet och nåd förenas här. Han är tvehågsen nöjd med att visa barmhartighet mot dem som söker honom, samtidigt som han upprätthåller rättvisa. Nåd som varar för tusenden pekar på en bred, långsiktig välsignelse som drabbar dem som riktar sig till honom i tro och lydnad. Samtidigt påminns folket om att ostraffad synd inte är standard hos Gud; straffet följer missgärningen som överträdelserna har fört in i historien. Denna balans mellan nåd och helighet blir en grundläggande modell för Israels relation till Gud under hela Gamla Testamentet.
Tre centrala teman
Relaterade bibelställen
– 2 Mosebok 33:19–20: Guds betecknande av sin nåd och hans hemlighet i att visa eller dölja sin närvaro för mänskliga ögon. En samtida betoning på Guds mutabla närvaro i folket genom Hans namn. Sammanhanget understöder att nåd och närvaro hör ihop.
– 3 Mosebok 26:39–42: Läran om hur syndens följd består, men Guds trofasthet bibehålls i förbarmandet till dem som vänder sig till honom.
– Andra Mosebok 20 (Mosebokens lag) och 33:14: Guds närvaro och vägledning kräver lydnad, men hans nåd ger trygghet i relationen.
Praktisk reflektion
Versen uppmanar till ödmjukhet inför Guds helighet och hans nåd. Det är en påminnelse att våra misstag inte får definiera vår relation till honom; ödmjuk omvändelse och trofasta lydnad skapar öppningar för Guds förlåtelse. Men det är också en varning om att synder får generella konsekvenser; våra val får påverka vår omgivning och de kommande generationerna.
Korta tvärreflektioner
Sammanfattning
2 Moses 34:7 sammanväver Guds nåd med hans rättvisa och anger att förbarmande är riktat till tusenden, samtidigt som det tydligt varnas att synd inte lämnas ostraffad i denna värld. Denna balanserade bild är centralt i Moseboken och blir en nyckel för att förstå Guds väsen i Gamla Testamentet och hur Gud formar relationen till sitt folk.
Anmärkta citat från äldre kommentatorer
Från Matthew Henry och Adam Clarke finns tydliga formuleringar som betonar helighet och nåd i Guds väsen. Avsnitten används för att förankra förkunnelsen i historisk teologi utan att upprepa fullständig text.
Utting av exakta fraser: “Guds nåd varar över tusenden” och “förlåter missgärning och överträdelse och synd” återges här som sammanfattningar av deras bedömning utan att citera ordagrann text i sin helhet.