Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
2 Mosebok 1 2 Mosebok 2 2 Mosebok 3 2 Mosebok 4 2 Mosebok 5 2 Mosebok 6 2 Mosebok 7 2 Mosebok 8 2 Mosebok 9 2 Mosebok 10 2 Mosebok 11 2 Mosebok 12 2 Mosebok 13 2 Mosebok 14 2 Mosebok 15 2 Mosebok 16 2 Mosebok 17 2 Mosebok 18 2 Mosebok 19 2 Mosebok 20 2 Mosebok 21 2 Mosebok 22 2 Mosebok 23 2 Mosebok 24 2 Mosebok 25 2 Mosebok 26 2 Mosebok 27 2 Mosebok 28 2 Mosebok 29 2 Mosebok 30 2 Mosebok 31 2 Mosebok 32 2 Mosebok 33 2 Mosebok 34 2 Mosebok 35 2 Mosebok 36 2 Mosebok 37 2 Mosebok 38 2 Mosebok 39 2 Mosebok 40Verse
2 Mosebok 23:1 2 Mosebok 23:2 2 Mosebok 23:3 2 Mosebok 23:4 2 Mosebok 23:5 2 Mosebok 23:6 2 Mosebok 23:7 2 Mosebok 23:8 2 Mosebok 23:9 2 Mosebok 23:10 2 Mosebok 23:11 2 Mosebok 23:12 2 Mosebok 23:13 2 Mosebok 23:14 2 Mosebok 23:15 2 Mosebok 23:16 2 Mosebok 23:17 2 Mosebok 23:18 2 Mosebok 23:19 2 Mosebok 23:20 2 Mosebok 23:21 2 Mosebok 23:22 2 Mosebok 23:23 2 Mosebok 23:24 2 Mosebok 23:25 2 Mosebok 23:26 2 Mosebok 23:27 2 Mosebok 23:28 2 Mosebok 23:29 2 Mosebok 23:30 2 Mosebok 23:31 2 Mosebok 23:32 2 Mosebok 23:33



2 Mosebok 23:7 (SV1917) – Ett bud om rättvisa och skydd för det oskyldiga
I sammanhanget i Exodus leder Gud Israels folk genom lagens krav som syftar till rättvisa i samhälle och domstol. Versen ligger i en serie bestämmelser som upprättar moraliskt uppförande och socialt ansvar, särskilt när det gäller att skydda de svaga och avgöra troliga eller bevisade brott. Här förkunnar Gud att man ska hålla sig fjärran från orätt sak och inte dräpa den oskyldige eller den som har rätt, eftersom Gud själv inte förnekar rätt åt den som är skyldig. Lagen understryker att rättvisa inte får präglas av partiskhet eller egen vinning, utan av ett uppriktigt hänsyn till sanning och rättfärdighet inför Herren.
Huvudbetydelse
Vid kärnan säger texten att rättvisa kräver av samhället och domstolen att avstå från orättfärdighet och att skydda dem som har rätt. Det oskyldiga ska inte offras för makt eller politiska intressen, och den som är skyldig får inte passera utan ansvar. Denna bestämmelse visar Guds avsky för att förvränga rättvisa och för att favorisera den som har makt.
Tre centrala teman
Relaterade passager
– Orättvisa i domstol och skydd av den fattige: Liknande teman återkommer i lagar om vittnesbörd och skydd för rättvisa (till exempel när man kräver sanningen i rättegångar).
– Rättvisa som kärna i Leviticus och Deuteronomium: De återkommer med betoning på att rättvisa speglar Guds egendomlighet och helighet.
Praktisk reflektion
Texten uppmanar oss att granska våra egna attityder till rättvisa: hur behandlar vi dem som står inför anklagelser? Är vår handlingsplan inriktad på att stärka rättvisa även när det går emot våra egna intressen? I ett samhälle där åsikter och grupper kan gå isär, kallar denna vers oss till saklighet, mod och ömhet inför de oskyldiga.
Kopplingar till andra skrifter
– Psaltaren 82:2–4 betonar behovet av att försvara de svaga och avvisa rättfärdighet som drabbar dem som inte kan försvara sig själva.
– Runan av rättvisa i Nya testamentet betonas i Jakobs brev om att visa oskyldig handling och äkta tro som manifesterad i rättvisa handlingar.
Sammanfattning
Exodus 23:7 ringer in i Israels samhälle en princip som håller rättvisa som en evig standard inför Gud: att avhålla sig från orätt sak, att inte dräpa den oskyldige, och att erkänna domen som rättfärdig när en skyldig har begått brott. Lagen uppmanar till ärlighet, skydd för dem som inte kan försvara sig själva och respekt för Guds rättvisa som grund för mänsklig myndighet.
Not: Inga direkta citat från Matthew Henry, Albert Barnes eller Adam Clarke används exakt här. Textens tematik är sammanställd i samarbete med klassiska public domain-kommentarer och deras generella angreppssätt på rättvisa och skydd av den oskyldige.