Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
2 Mosebok 1 2 Mosebok 2 2 Mosebok 3 2 Mosebok 4 2 Mosebok 5 2 Mosebok 6 2 Mosebok 7 2 Mosebok 8 2 Mosebok 9 2 Mosebok 10 2 Mosebok 11 2 Mosebok 12 2 Mosebok 13 2 Mosebok 14 2 Mosebok 15 2 Mosebok 16 2 Mosebok 17 2 Mosebok 18 2 Mosebok 19 2 Mosebok 20 2 Mosebok 21 2 Mosebok 22 2 Mosebok 23 2 Mosebok 24 2 Mosebok 25 2 Mosebok 26 2 Mosebok 27 2 Mosebok 28 2 Mosebok 29 2 Mosebok 30 2 Mosebok 31 2 Mosebok 32 2 Mosebok 33 2 Mosebok 34 2 Mosebok 35 2 Mosebok 36 2 Mosebok 37 2 Mosebok 38 2 Mosebok 39 2 Mosebok 40Verse
2 Mosebok 22:1 2 Mosebok 22:2 2 Mosebok 22:3 2 Mosebok 22:4 2 Mosebok 22:5 2 Mosebok 22:6 2 Mosebok 22:7 2 Mosebok 22:8 2 Mosebok 22:9 2 Mosebok 22:10 2 Mosebok 22:11 2 Mosebok 22:12 2 Mosebok 22:13 2 Mosebok 22:14 2 Mosebok 22:15 2 Mosebok 22:16 2 Mosebok 22:17 2 Mosebok 22:18 2 Mosebok 22:19 2 Mosebok 22:20 2 Mosebok 22:21 2 Mosebok 22:22 2 Mosebok 22:23 2 Mosebok 22:24 2 Mosebok 22:25 2 Mosebok 22:26 2 Mosebok 22:27 2 Mosebok 22:28 2 Mosebok 22:29 2 Mosebok 22:30 2 Mosebok 22:31



2 Mosebok 22:7 (SV1917) — När stöld inträffar och ersättning
Textens omedelbara sammanhang
Detta versavsnitt befinner sig i Mosebokens lagbok där Gud ger detaljerade regler om skydd av ägodelar och rättvisa mellan människor. Här behandlas frågan om när någon lånar eller förvarar pengar eller gods åt en annan och detta blir stulet från dennes hus. Regeln klargör hur gärningsmannen ska bäras ansvar och vilka konsekvenser som följer: en dubbel ersättning i fallet där tjuven ertappas.
Vad texten säger om Gud och tro
Lagen framhäver Guds helighet i fråga om äganderätt och rättvisa. Gud står som garanter mot orättfärdighet och skyddar den som förlitar sig på andra. Ersättningen med dubbel belopp speglar en allmän princip om upprättelse och avskräckning: skadan måste uppvägas och det samhälleliga förtroendet ska återställas.
Viktiga ord och bilder
- Gifva åt en annan penningar eller gods att förvara: överlåtelse av något som ska hållas säkert, vilket skapar ansvar hos den som håller det. - Dubbel ersättning: en rättvist kompensation som överstiger värdet, som ett avskräckande straff och en återspegling av skadan som uppkommit i den som blivit bedragad. Textens fokus är inte först straff, utan rättfärdig återställning och säkerhet i gemenskapen.
Tillhörande och jämförande kommentarer
- Mattäus Henry och Albert Barnes lyfter ofta fram att lagen syftar till att upprätthålla samlevnadens ordning och att skydda den svage mot utnyttjande, inte bara tillfället för straff. De påpekar att principen om återbetalning förstärker ansvar i vardagslivet. Enligt dessa källor betonas integritet i ekonomiska transaktioner och omtanke om den som blivit bedragen. - Adam Clarke noterar att uttrycket kan innebära att om tjuven blir fångad, ska han ersätta flera gånger om, vilket återspeglar värdet av egendom i samhället och behovet av att avskräcka brottslighet.
Korta cross-referenser
- Exodus 21:33–34 om skada och ansvar vid förvarande av annans egendom visar samma ton av rättelse när skada uppstår. - 3 Mosebok 19:35–36 uppmuntrar rättvisa och ärlighet i affärer och bevarandet av sanna mått och rätt priser. - Prästen och konungens rättvisa i domen visar hur reglerna fungerar i gemenskapens rättssystem för att upprätthålla förtroende.
Nuvarande tillämpning
Denna text påminner om vikten av ansvar i ekonomiska åtaganden och att den som vårdar någon annans tillgångar också har plikt att skydda och återlämna dem. När fel uppstår måste rättvisa och återställning träda in för att bevara förtroendet i relationer, grannar och affärer. Ett konkret praktiskt sätt att tillämpa detta är att ha tydliga överenskommelser om uppgifter som ska förvaras och att dokumentera överföringar samt, vid misstänkt förlust, att söka rättvisa snabbast möjligt för att undvika längre tvister.