Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Ordspråksboken 1 Ordspråksboken 2 Ordspråksboken 3 Ordspråksboken 4 Ordspråksboken 5 Ordspråksboken 6 Ordspråksboken 7 Ordspråksboken 8 Ordspråksboken 9 Ordspråksboken 10 Ordspråksboken 11 Ordspråksboken 12 Ordspråksboken 13 Ordspråksboken 14 Ordspråksboken 15 Ordspråksboken 16 Ordspråksboken 17 Ordspråksboken 18 Ordspråksboken 19 Ordspråksboken 20 Ordspråksboken 21 Ordspråksboken 22 Ordspråksboken 23 Ordspråksboken 24 Ordspråksboken 25 Ordspråksboken 26 Ordspråksboken 27 Ordspråksboken 28 Ordspråksboken 29 Ordspråksboken 30 Ordspråksboken 31Verse
Ordspråksboken 6:1 Ordspråksboken 6:2 Ordspråksboken 6:3 Ordspråksboken 6:4 Ordspråksboken 6:5 Ordspråksboken 6:6 Ordspråksboken 6:7 Ordspråksboken 6:8 Ordspråksboken 6:9 Ordspråksboken 6:10 Ordspråksboken 6:11 Ordspråksboken 6:12 Ordspråksboken 6:13 Ordspråksboken 6:14 Ordspråksboken 6:15 Ordspråksboken 6:16 Ordspråksboken 6:17 Ordspråksboken 6:18 Ordspråksboken 6:19 Ordspråksboken 6:20 Ordspråksboken 6:21 Ordspråksboken 6:22 Ordspråksboken 6:23 Ordspråksboken 6:24 Ordspråksboken 6:25 Ordspråksboken 6:26 Ordspråksboken 6:27 Ordspråksboken 6:28 Ordspråksboken 6:29 Ordspråksboken 6:30 Ordspråksboken 6:31 Ordspråksboken 6:32 Ordspråksboken 6:33 Ordspråksboken 6:34 Ordspråksboken 6:35

Ordspråksboken 6:30 – Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?
Direkt betydelse: Texten frågar retoriskt varför någon som stjäl för att tillfredsställa begär väsentligen skiljer sig från en tjuv som stjäl i nöd. Den belyser att tjuven som stjäl när han hungrar inte är mestadels att skona, utan att motivet och villkoren för begäret står i centrum och att tjuven inte bör förväxlas med en rättrådig människa som försörjer sig i nöd.
mottagande sammanhang
Ordspråksboken sätter ofta fokus på praktisk visdom som rätar sociala läror. Kapitlet 6 korrugerar olika riskfyllda beteenden och uppmanar till arbetsamhet och ärlighet. Denna vers står i en grupp som kritiserar frestelser – här symboliserad av tjuven – och pekar på att rättfärdighet inte förloras när överlevnadens nöd kräver handlingar som samhället normalt förkastar.
tolkningsnya och budskap
Värdet ligger i att erkänna kontextens nyanser: även om hunger kan förklara drivkraften, är tjuvens råhet och beräkning skadlig mot andra och mot gudstron. Texten leder oss till hållningen att tåla lidande och söka rättvisa på ett sätt som inte kränker andras rättigheter. Den kristna läsningen uppmanar till att söka försörjning med ärlighet och betonar ansvar gentemot samhället och Gud.
cirklar och tolkningar
Historiskt ser man att folket kunde lida brist, men visdomens ord uppmanar att avstå från tjuveri, då det undergräver förtroende och samhällsmoral. Låt oss se hur man praktiskt kan reagera på nöd: arbete, försörjning inom lagliga ramar, och barmhärtighet mot dem i svårighet utan att rättfärdiga skada mot andra.
två–tre korsreferenser
För varje hänvisning betonas: rättfärdig handling kräver självbehärskning, arbete och omtanke om andra, snarare än tillväxt genom skadlig handling.
praktisk tillämpning
När nöd prövar, bör troende söka Gudstro och rättfärdighet framför att ta vad som tillhör andra. Varna dig själv mot att definiera rättfärdighet som fri väg till brott—lita på Gud, arbetet och gemenskapens stöd för att möta behovet utan att undergräva samhällets grundvalar.
sammanfattning
Versen förmanar till integritet i mötet med nöd. Hunger förändrar inte moralen, utan understryker behovet av att leva enligt rättfärdighet och ansvar. Den uppmanar till att söka lösningar som hedrar Gud och skyddar andra.
Notering om kända kommentarer: Denna passage har ofta citerats i äldre kommentarverk. Matthew Henry påpekar att även när omständigheterna är svåra, så är tjuven inte rättfärdig även om den yttre situationen är pressad. Adam Clarke framhäver att texten inte försvarar brottslighet, utan avslöjar att nöd kan locka, men ska inte rationalisera orättfärdighet. Albert Barnes betonar betoningen på karaktär och konsekvenserna av brottsligt beteende i samhället.
Undantag för citat: Inga fullständiga citat ur Henry, Barnes eller Clarke används här; nämnda tanke sammanfattas i egen form.