Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
2 Mosebok 1 2 Mosebok 2 2 Mosebok 3 2 Mosebok 4 2 Mosebok 5 2 Mosebok 6 2 Mosebok 7 2 Mosebok 8 2 Mosebok 9 2 Mosebok 10 2 Mosebok 11 2 Mosebok 12 2 Mosebok 13 2 Mosebok 14 2 Mosebok 15 2 Mosebok 16 2 Mosebok 17 2 Mosebok 18 2 Mosebok 19 2 Mosebok 20 2 Mosebok 21 2 Mosebok 22 2 Mosebok 23 2 Mosebok 24 2 Mosebok 25 2 Mosebok 26 2 Mosebok 27 2 Mosebok 28 2 Mosebok 29 2 Mosebok 30 2 Mosebok 31 2 Mosebok 32 2 Mosebok 33 2 Mosebok 34 2 Mosebok 35 2 Mosebok 36 2 Mosebok 37 2 Mosebok 38 2 Mosebok 39 2 Mosebok 40Verse
2 Mosebok 15:1 2 Mosebok 15:2 2 Mosebok 15:3 2 Mosebok 15:4 2 Mosebok 15:5 2 Mosebok 15:6 2 Mosebok 15:7 2 Mosebok 15:8 2 Mosebok 15:9 2 Mosebok 15:10 2 Mosebok 15:11 2 Mosebok 15:12 2 Mosebok 15:13 2 Mosebok 15:14 2 Mosebok 15:15 2 Mosebok 15:16 2 Mosebok 15:17 2 Mosebok 15:18 2 Mosebok 15:19 2 Mosebok 15:20 2 Mosebok 15:21 2 Mosebok 15:22 2 Mosebok 15:23 2 Mosebok 15:24 2 Mosebok 15:25 2 Mosebok 15:26 2 Mosebok 15:27
Huvudpoängen
2 Mosebok 15:15 beskriver hur redden över Nilen följer fortsätter i Edom, Moab och Kanaans folk när Moses och Israel vandrar ut ur Egypten. Versen visar hur segerns glans sprider bävan bland andra nationer när Guds folk manifesterar sin frälsning genom den Som har befriat dem. Det handlar inte bara om rädsla utan om erkännande av Guds väldiga ingripande och om hur nationerna ser Guds möjliga dom och nåd genom Israels resa.
Literär kontext
Texten är en del av sången efter vattengåvorna vid Röda havet, där Miriam och folket lovsjunger gudstjänsten och minns hur Herren triumferade. Denna passus beskriver hur Edoms furstar, Moabs hövdingar och Kanaans invånare reagerar på Israels befrielse och deras väg genom öknen. Reaktionen är inte bara politisk utan teologisk: Gud har uppenbarat sin styrka och hans folk står i en särskild relation till honom.
Theologisk betydelse
Texten speglar Temats om Guds suveräna befrielse och hur budbärare och makthavare måste konfronteras av hans hand. Edom, Moab och Kana’an står i fronter som ofta utgör potentiella hot eller allianser; deras rädsla visar hur Guds avsikt att döma eller välsigna sprider sig genom folket. Samtidigt bär versen en ton av respekt inför Gud, som verkar genom sina tjänare och som leder dem som följer honom i tro och lydnad.
Historisk-kopplingar i Skriften
- Aktualisering av Guds folk som ett tecken till omvärlden: När Israel ut ur Egypten uppstår ett vittnesmål som orsakar fruktan hos främmande folk.
- Liknande skeenden i andra texter där nationer reagerar på Guds ingripande och Israels väg: se hur texten tenderar att jämföra olika nationers reaktioner inför Guds planer.
Frågor för reflektion
Korsreferenser och korta kommentarer
– Jesaja 52:12–13: Gud leder sitt folk ut ur träldomet och andra folken ser hans makt; hur detta skapar respekt och fruktan inför hans namn.
– Psaltaren 2:10–11: Alltså uppmanas nationerna att böja sig inför Guds son och vandra i lydnad inför honom.
– 5 Mos 33:29: Lycka över frihet och skydd som följer av Guds närvaro och ledning.
Sammanfattning och integrerad tolkning
2 Mosebok 15:15 fångar hur befrielse från Egypten inte bara är Israels eget öde utan en händelse som skapar omvälvning bland omvärlden. Edoms furstar, Moabs hövdingar och Kanaans invånare upplever triumfen som ett tecken på Guds whenordnade hand. Utsagan är inte enbart om skräck utan också om vördnad för den Gud som störtar kungadömen och upprättar sitt folks säkra färd genom öknen. Denna vers binder samman befrielsens praktiska realitet med ett teologiskt vittnesmål som fortsätter att kalla människorna till att överlämna sig inför Gud.