Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
4 Mosebok 1 4 Mosebok 2 4 Mosebok 3 4 Mosebok 4 4 Mosebok 5 4 Mosebok 6 4 Mosebok 7 4 Mosebok 8 4 Mosebok 9 4 Mosebok 10 4 Mosebok 11 4 Mosebok 12 4 Mosebok 13 4 Mosebok 14 4 Mosebok 15 4 Mosebok 16 4 Mosebok 17 4 Mosebok 18 4 Mosebok 19 4 Mosebok 20 4 Mosebok 21 4 Mosebok 22 4 Mosebok 23 4 Mosebok 24 4 Mosebok 25 4 Mosebok 26 4 Mosebok 27 4 Mosebok 28 4 Mosebok 29 4 Mosebok 30 4 Mosebok 31 4 Mosebok 32 4 Mosebok 33 4 Mosebok 34 4 Mosebok 35 4 Mosebok 36Verse
4 Mosebok 31:1 4 Mosebok 31:2 4 Mosebok 31:3 4 Mosebok 31:4 4 Mosebok 31:5 4 Mosebok 31:6 4 Mosebok 31:7 4 Mosebok 31:8 4 Mosebok 31:9 4 Mosebok 31:10 4 Mosebok 31:11 4 Mosebok 31:12 4 Mosebok 31:13 4 Mosebok 31:14 4 Mosebok 31:15 4 Mosebok 31:16 4 Mosebok 31:17 4 Mosebok 31:18 4 Mosebok 31:19 4 Mosebok 31:20 4 Mosebok 31:21 4 Mosebok 31:22 4 Mosebok 31:23 4 Mosebok 31:24 4 Mosebok 31:25 4 Mosebok 31:26 4 Mosebok 31:27 4 Mosebok 31:28 4 Mosebok 31:29 4 Mosebok 31:30 4 Mosebok 31:31 4 Mosebok 31:32 4 Mosebok 31:33 4 Mosebok 31:34 4 Mosebok 31:35 4 Mosebok 31:36 4 Mosebok 31:37 4 Mosebok 31:38 4 Mosebok 31:39 4 Mosebok 31:40 4 Mosebok 31:41 4 Mosebok 31:42 4 Mosebok 31:43 4 Mosebok 31:44 4 Mosebok 31:45 4 Mosebok 31:46 4 Mosebok 31:47 4 Mosebok 31:48 4 Mosebok 31:49 4 Mosebok 31:50 4 Mosebok 31:51 4 Mosebok 31:52 4 Mosebok 31:53 4 Mosebok 31:54



4 Mosebok 31:2 (SV1917) — Uri av hämnd och överlämnande av Israels läger
immediat inställning: I den herrlighetens sammanhang där Israels folk står inför Herrens strävan mot Israeliterna i Midjan, ges orden att Guds vrede ska straffrätt ske, och Mose uppmanas att till slut samlas till sina fäder. Versen är en del av berättelsen om hur Gud befallde Israel att straffa de som varit källan till spänningar och avgudadyrkan bland Midjan.
Vad texten avslöjar om Gud och tro
Budskapet visar att Israels Gud är rättfärdig och helig och inte låter orätt urarta i tystnad. Han verkar mot synd som influenser bland folket i trohetens gemenskap. Samtidigt uppmärksammar det hur ledarskapets uppdrag kräver trofast lydnad och att genomföra Guds dom när situationen kräver det. I sammanhanget speglas Guds gudomliga rättvisa och hans omsorg om att bevara helighet inom den förbundna gemenskapen.
Viktiga ord och bilder
“Kräv ut hämnd” pekar på ett bibliskt ansvar att upprätthålla rättvisa när syndens påverkan hotar folket. Det är inte ett uppmaning till blind våld, utan en rättfärdig dom inom ett förbund som kräver av folket att leva i lydnad mot Guds lag. Midjaniterna är skildrade som ett hot genom deras inflytande i spänningsområdena där de lockar Israel att tillbe främmande gudar; detta understryker teman om trohet och avhållsamhet från avgudadyrkan.
Relaterade skriftställen
Historisk och teologisk vägledning
Kommentarerna från klassiska källor som Matthew Henry och Adam Clarke framhäver att denna vers befäster principen att Gud verkar genom ledarskapets åtgärder när Israels helighet eller trohet hotas. I Henry’s ordning används ofta uttrycket om att gudomlig rättvisa åtföljer förbundet, medan Clarke påpekar att hämndens uppgift tilldelas Guds styrelse, inte männen själv, och att Mose uppmanas att fullfölja Herrens beslut innan han går vidare till sina fäders vila.
Nyckelord för nutida tro
Tillämpning idag
Texten uppmanar troende att överväga hur helighet och lojalitet mot Gud ska bevaras i gemenskapen. Även om vi lever i en nyreligiös kultur, får vi lära oss att värna om sanning och integritet i vår tro, och att ledarna i församlingen bär ansvaret att vägleda med ödmjukhet och rättfärdighet. Denna passage påminner oss också om att Guds dom är en del av hans trohet mot förbundet, och att omvändelse och uppriktig fromhet alltid står i centrum när samhällets influenser hotar vårt gudsfruktande liv.
Citat av public-domain-kommentatorer:
Adam Clarke noterar att “Guds domar följer bristande trohet och uppmanar folket till lydnad”; han betonar att befallet är en del av ledarskapets uppgift att upprätthålla helighet (Clarke, kommentarsverk).
Albert Barnes påpekar att rättvisa ibland kräver handling mot sådant som undergräver Guds förbund, och att den som leder folket måste följa Herrens planer även när det innebär svåra beslut (Barnes, Notes on the Bible).
Matthew Henry sidokommentarer framhäver hur Guds heliga natur kräver av folket att avhålla sig från avgudadyrkan och att ledarskapets uppgift är att genomföra rättvisa i trohet till Gud.