Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Matteus 1 Matteus 2 Matteus 3 Matteus 4 Matteus 5 Matteus 6 Matteus 7 Matteus 8 Matteus 9 Matteus 10 Matteus 11 Matteus 12 Matteus 13 Matteus 14 Matteus 15 Matteus 16 Matteus 17 Matteus 18 Matteus 19 Matteus 20 Matteus 21 Matteus 22 Matteus 23 Matteus 24 Matteus 25 Matteus 26 Matteus 27 Matteus 28



Matteus 28:9 (SV1917) – "Se, då kom Jesus emot dem..."
I denna korta men kraftfulla scen står de kvinnliga lärjungarna vid graven och uppmanas av änglarna att inte vara missmodiga. Vägen från sorg till trofull tillbedjan står i fokus: mötet med Jesu uppståndna närvaro vänder sorg till tillbedjan och lydnad. Versen fångar ögonblicket då Jesu seger över döden gör det möjligt för hans efterföljare att närma sig honom och tillbe honom utan rädsla.
Versens plats i kapitlet
Påsken innebar en ny ordning i Jesu konungsrike. Efter uppståndelsen uppmanas kvinnorna att gå till lärjungarna och sprida nyheten. I denna scen möter de inte bara den uppståndne utan tilldelas också ett personligt möte som bekräftar deras tro: Jesus närmar sig dem själv och tar emot deras tillbedjan. Detta understryker en central tema i Matteusevangeliet: uppståndelsen ger Jesus rätt att tas till konung, och de som närmar sig honom i tro får inte bara se honom utan också tillbe honom.
Huvudandemål och andlig läsning
Huvudlärdomen i denna vers är uppståndelsens verklighet och dess konsekvens för troendes relation till Jesus. Att Jesus själv närmar sig och de faller ner för att tillbe visar att tillbedjan inte är endast ett reaktivt erkännande utan ett svar på den person som står i centrum: den uppståndne Kristus. Denna tillbedjan fungerar som en ordination för lärjungarnas fortsatta uppdrag och relation till honom som uppstår från det uppståndna livet.
Relaterade bibelpassager
Förhållandet mellan uppståndelsen och troendes kallelse är att de som möter Jesus i hans uppståndelse ges kraft att leva i tro och lydnad. Referenserna ovan förstärker att uppståndelsen inte bara är en händelse utan en nylevd verklighet som formar livets gång.
Praktisk tillämpning
Kommentar i tradition och sammanhang
Fyra public-domain-kommentatorer ger en hjälpande skiss över textens tyngd. Adam Clarke betonar att tillbedjan här är en akt av erkännande av Jesu gudomliga härkomst och härlighet. Albert Barnes framhåller att uppståndelsen ger auktoritet till Jesu uppdrag och att lärjungarna svarar med tro och vördnad. Matthew Henry påpekar att detta ögonblick förenar människans öppenhet inför Kristus med den nyfunna kraften från uppståndelsen. Dessa perspektiv samverkar i att visa att Jesu uppståndelse inte bara bevisar seger, utan också bemyndigar troende till en djupare gemenskap och lydnad inför honom.
Korsreferenser och korta förklaringar
Sammanfattning – Matteus 28:9 visar hur de troendes möte med den uppståndne leder till en djup, ödmjuk tillbedjan och en livsvidgad kallelse. Genom Jesu återkomst blir tro och tjänst ett liv i gemenskap med honom, i kraft av hans seger över döden.