Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet Uppenbarelseboken



Josua 9:9 – Förklarat i SV1917
Direkt betydelse: När gudarna i Gibeon kommer till Josua och Israels ledare säger de att de har kommit från ett avlägset land för HERRENS, din Guds, namns skull, och att de har hört om vad han gjort i Egypten.
Kontext och bakgrund
Josua 9 berättar om Gibeonernas bedrägliga men omtänksamma försök att rädda sig själva. De visste att Israels folk hade blivit vittnen till HERRENS makt genom underverk i Egypten och på östernas vägar. Hur deras strategi uppkom speglar ett större tema: människors erfarnhet av Guds kraft och behovet av att komma under hans vilja snarare än att luta sig mot politiska eller militära manövrar. För israeliterna ska erkännas som ett folk som blev övervittnat av vad Gud hade gjort för dem; deras svar blev dock problematiskt eftersom de valde att tävla med bedrägeri i sin ansökan om frid.
tolkande observationer
2–3 relevanta korshänvisningar
• Josua 2:10–11: Kända underverk i Egypten nämns som främsta orsaken till människors fruktan och vördnad inför HERREN. Förklarar hur Israels ryggmärg i mötet med främmande folk kunde påverkas av dessa minnen.
• 7:12–15 (Josua): Israels nederlag och konsekvenser när Guds sak inte följs helt – poängen att följa Guds sätt är avgörande för framgång.
• 2 Samuels 7:22: Herrens namn och hans verk förenas i tro och ödmjukhet inför hans herravälde.
Sammanfattande tolkning
Gibeonernas svar avslöjar ett behov hos Israels ledning att väga människors yttre löften mot Guds vilja. De erkänner Guds omfattande makt, men deras sätt att söka fred är formulerat i illusioner; de vill inte konfronteras med Israels verkliga kungsliga uppdrag. Samtidigt visar texten att Guds namn och hans gärningar har blivit vittnesmål som når långt bortom Israels gränser och väcker vördnad även hos främmande folk. Detta pekar fram mot en större teologi: Gud används inte som ett politiskt verktyg utan som den universelle Herre som kräver rättfärdighet och trofast lydnad.
Praktisk tillämpning
Notering om äldre kommentarer: Liknande tolkningar finner man hos Matthew Henry och Adam Clarke, som framhäver att Guds namn och gärningar kräver trofasthet och rättfärdighet. Kortfattad hänvisning: Henry betonar ofta att lydnad överträffar mänskliga planer; Clarke framhåller att folk ofta får erfara Guds närvaro genom historien och omvändelse.