Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet Uppenbarelseboken



Betydelsen i Josua 9:5 (SV1917)
Det centrala i versen är att de forna fienderna kläde sig i utslitna kläder och bar slitna skor samt tog med sig bröd som var torrt och söndersmulat för att framstå som pilgrimer som vandrat långt och därför inte utgjorde ett hot. På så sätt sökte de övertyga israeliterna om sin pålitlighet och sina långvariga relationer, trots att deras avsikter egentligen var listiga och bedrägliga.
Omfattning och sammanhang
Situationen utspelar sig efter Israels gripande av Kanaans land när Gibeoniterna kommer till Josua och låtsas vara resenärer från långt håll. Deras lätta klädnader, slitna skor och torra bröd används som bevisdokument för deras påstådda färd. Denna defensiva gest av ödmjukhet och långvarig resa används av författaren för att visa hur Israel måste väga yttre tecken mot inre sanning, och hur bedrägeri ibland maskeras som fromhet.
Utförande och tolkning
Detta ögonblick visar Guds folk att de inte får bedöma enligt yttre tecken ensam, utan enligt Guds ord och de omständigheter som avslöjar sanningen. Trots att de ser brödet som blivit torrt och de klädesplagg som är slitna, uppmanas de inte att omedelbart förkasta dem som resenärer, utan att undersöka deras avsikter i ljuset av Herrens bud och löften. Det ligger en lärdom i att goda yttre tecken inte alltid speglar en persons sanna natur eller avsikter.
Korsreferenser och kopplingar
Genom dessa kopplingar ser man att bedömning kräver bön, ordet och prövning i ljuset av Guds vilja.
Röster från äldre kommentatorer (utdrag och sammanfogning)
Matthew Henry understryker att ordet och prövningen står före yttre tecken, så att man inte exempelvis faller i förljuget beteende. Albert Barnes påminner om att Guds suveränitet och människans utrymme att bedöma enligt de givna omständigheterna går hand i hand. Adam Clarke betonar att gudomlig vägledning kan utkristallisera löften eller bedrägerier i sådant möte. Dessa perspektiv förenas i betoningen att yttre omständigheter inte får ersätta tro och lydnad mot Gud.
Exakta citat från tidigare kommentatorer kan återges endast i deras korta form där de nämns ovan, men deras sammanhang ges för att stödja tolkningen av teksten.
Praktisk tillämpning
Avslutande tanke
Versen uppmanar till en balanserad visdom: tolkning av yttre tecken i ljuset av den sanna invitationen till avtal och lydnad inför Herren. Denna balans mellan klokhet och trofasthet mot Guds ord ger riktning när faran från list och vilseledande ord närmar sig.