Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Josua 19:1 Josua 19:2 Josua 19:3 Josua 19:4 Josua 19:5 Josua 19:6 Josua 19:7 Josua 19:8 Josua 19:9 Josua 19:10 Josua 19:11 Josua 19:12 Josua 19:13 Josua 19:14 Josua 19:15 Josua 19:16 Josua 19:17 Josua 19:18 Josua 19:19 Josua 19:20 Josua 19:21 Josua 19:22 Josua 19:23 Josua 19:24 Josua 19:25 Josua 19:26 Josua 19:27 Josua 19:28 Josua 19:29 Josua 19:30 Josua 19:31 Josua 19:32 Josua 19:33 Josua 19:34 Josua 19:35 Josua 19:36 Josua 19:37 Josua 19:38 Josua 19:39 Josua 19:40 Josua 19:41 Josua 19:42 Josua 19:43 Josua 19:44 Josua 19:45 Josua 19:46 Josua 19:47 Josua 19:48 Josua 19:49 Josua 19:50 Josua 19:51

Josua 19:3 (SV1917) — Direkt betydelse
Det här versens snäva uppgifter ger en karta över Benjamins landdel, där namnen Hasar-Sual, Bala, Esem märks ut som befintliga byar eller orter i stammens gränsmarker. Huvudbudskapet är att Guds löften om ett sammanhållet land till varje stam fortsätter att ge ordning när folket intar landet.
bakgrund och sammanhang
I Josua 19 får varje stams arv kartlagt noggrant. Efter att landet erövrats och förvaltningen inleds följer en redogörelse för varje stam och dess gränser. Denna specifika vers tar upp en del av benjaminiternas område, där Hasar-Sual, Bala och Esem nämns som delar av gränsen eller bosättningsplatserna inom stammens tilldelning. Det understryker dels den ordnade fördelningen av landet och dels hur noggrant varje plats beaktades i dinnen tid.
tolkningspunkter
- Ortens namn fyller funktionen som geografiskt referensmål, vilket visar att stammens mark nu är fastställd och skyddad under Guds ledning.
- Namnen uppmanar till gudstjänstlig igenkänsla: varje plats är en del av Guds löfte till folket och dess nationella identitet.
centrala iakttagelser
korshänvisningar och förklaringar
- Josua 18–19 gav slutgiltiga arvsfördelningar för flera stammar; liknande detaljer i dessa kapitel betonar struktur och ansvar. Dessa avsnitt hjälper läsaren att förstå hur gudstjänsten inkarnerades i samhällsordningen.
- 2 Mosebok 34:1–2, där Gud instruerar prästerna och folket om att skriva ner och minnas sina arv; kopplingen påminner om betoningen på minnesmärken och rättvisa i arvets fördelning.
- Ordspråksboken och de historiska anteckningarna i Josua visar hur varje plats pekar till Guds trofasthet och hans löfte till Israels folk.
praktisk tillämpning
När Gud leder sitt folk mot ett löfte krävs ordning och ansvarstagande i varje del av samhället. Arvets noggrannhet speglar en helhetstro om att varje plats har ett syfte inom Guds plan, och det uppmanar oss att vårda det som tillhör oss i vår egen tro och gemenskap.
kort sammanfattning
Kort sagt visar Josua 19:3 hur Benjamins mark delats upp med konsultation av erfarnare ledarskap och hur landet organiseras under Herrens ögon. Genom att uppmärksamma platsnamnen får vi ett tecken på ordning, tacksamhet och Guds trofasthet mot folket.
Ej exakta citat från Matthew Henry, Albert Barnes eller Adam Clarke återges här, men deras arbeten bubblar i den svepande förståelsen av hur arvsgränser och ledarskap tecknas i Josua.