Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Job 31:1 Job 31:2 Job 31:3 Job 31:4 Job 31:5 Job 31:6 Job 31:7 Job 31:8 Job 31:9 Job 31:10 Job 31:11 Job 31:12 Job 31:13 Job 31:14 Job 31:15 Job 31:16 Job 31:17 Job 31:18 Job 31:19 Job 31:20 Job 31:21 Job 31:22 Job 31:23 Job 31:24 Job 31:25 Job 31:26 Job 31:27 Job 31:28 Job 31:29 Job 31:30 Job 31:31 Job 31:32 Job 31:33 Job 31:34 Job 31:35 Job 31:36 Job 31:37 Job 31:38 Job 31:39 Job 31:40
Huvudpoängen
Job 31:39 frågar retoriskt om han har "fört ett av dess grödor obetald" eller "utpinat dess brukare liv" — ett sätt att uttrycka sin oskyldiga ställning i förhållande till orättvisor som drabbat andra. Versen ligger som en del av Jobs långa försvarstal där han klagar över hur orättvisa drabbat dem som varit trogna och fläckfria. Budskapet är att en rättfärdig man inte skall ha varit ansvarig för ekonomisk orättvisa eller skändlig behandling av sina medmänniskor. Det framhäver integritet, ansvar inför Samhället och att Gud dömer människor efter deras hjärtas avsikter och handlingar, inte efter yttre missgärningar som man själv inte åstadkommit.
Litterär kontext
Kapitel 31 är Jobs sista långa uppräkning av sin oskyldighet i olika livsfrågor: boende, äktenskaplig trohet, rikedom och arbetsmönster. Klassiska förklaringar ser denna del som en sammanfattning av den moraliska integriteten som står i centrum i hela boken. Vers 39 följer flera rubriker där Job försvarar sin heder och ifrågasätter en tystnad inför orättvisor som drabbat honom och andra utan anledning.
Teologisk betydelse
Texten belyser att gudomlig rättvisa inte alltid är uppenbar i mänskliga erfarenheter. Job vittnar om sin oskuld inför Gud, men hans experiment med lidande leder honom mot trofasthet även i osäkerhet. Versen pekar på ansvar i samhället: en människa kan inte skylla sig själv för all världens orättvisor, och den rättfärdige kan drabbas utan att ha orsakat det. Samtidigt speglar den en etik där äkthet inför Gud och framför allt medmänsklig rättvisa är grundläggande.
Kopplingar i Skriften
Cross references: Job 27:2–6; Ordspråksboken 10:2; Jakobsbrevet 5:4.
Frågor till reflektion
Sammanfattning och tillämpning
Job 31:39 påminner om att ingen bör bära skuld för orättvisor som drabbar andra eller för jordiskt missbruk av andras arbete. Det är en uppmaning till integritet och ansvar inför Gud: din trohet och rättfärdighet ska speglas i hur du lever och hur du behandlar andra. Denna vers utgör en del av Jobs större vittnesmål om att gudomlig rättvisa ofta övergår människans förståelse, och att uppriktig tro även i lidande behåller sin integritet.
Kommentarer från äldre källor (sammanfattat)
Enligt Matthew Henry betonas här din trofasta karaktär i livets ekonomiska relationer och samhällsansvar. Albert Barnes understryker att Job försvarar sin oskuld och kommer att stå inför Gud utan att ha orsakat de orättvisor han sett. Adam Clarke framhäver hur texten speglar den upphöjda rättfärdigheten hos den som inte gör samveteplåga mot andra. Tillsammans hjälper de att förstå att Job står i en rättfärdighet som inte är förhandlingsbar inför Gud, även när världen verkar vara oförklarlig.
Exakta citat från dessa kommentatorer nämns inte här i fulltext, men deras huvudpoänger används för att tolka den inre integriteten och socialt ansvar som syns i Job 31:39.