Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Job 15:1 Job 15:2 Job 15:3 Job 15:4 Job 15:5 Job 15:6 Job 15:7 Job 15:8 Job 15:9 Job 15:10 Job 15:11 Job 15:12 Job 15:13 Job 15:14 Job 15:15 Job 15:16 Job 15:17 Job 15:18 Job 15:19 Job 15:20 Job 15:21 Job 15:22 Job 15:23 Job 15:24 Job 15:25 Job 15:26 Job 15:27 Job 15:28 Job 15:29 Job 15:30 Job 15:31 Job 15:32 Job 15:33 Job 15:34 Job 15:35



Vad är en människa, att hon skulle vara ren? Vad en av kvinna född, att han skulle vara rättfärdig? (Job 15:14, SV1917)
En kort, kväljande fråga som belyser människans ofullständighet inför Gud: människan är avlägsen från renhet och rättfärdighet i sig själv. Budskapet pekar på att renhet inte härrör ur inomstående mänsklig natur, utan från Guds nåd och Hans helighet.
Bakgrund i sammanhanget
I Job bok framställs Cyrus syn på mänsklighetens lilla höjd; när Elifas talar, ifrågasätter han människans renhet och Gudens allseende. Job-soken möter skeptisk kritik från vännerna: människan är under Guds rättvisa och varken föds ren eller rättfärdig genom egna gärningar. Versen klargör att människans renhet inte är av natur given, utan en fråga som står i kontrast till Guds helighet.
tolkningspunkter
Nyttiga jämförelser och tolkningar
Liknande tankegångar återfinns hos den klassiska kommentatorskolan. Matthew Henry framhåller människans natur som fallen och ofullständig, beroende av Guds nåd. Albert Barnes påpekar att människans rättfärdighet inte kommer genom yttre ceremonier utan genom Guds rättfärdighet som ges i tro. Adam Clarke belyser att människan helt saknar egen inre renhet och att rättfärdighet ofta kommer först i relation till gudomlig uppenbarelse. Dessa idéer sammanbildar en gemensam poäng: renhet omfattas inte av mänskliga försök utan av Guds ingripande.
korta, relevanta korshänvisningar
För varje hänvisning är poängen att renhet och rättfärdighet inte grundar sig i mänsklig prestation utan i Guds gåva och den rättfärdighet som ges i tro.
praktisk tillämpning
Framför allt påminns vi om vår ödmjuka hållning inför Gud. Ingen bör förlita sig på sin egen renhet eller bättre prestation; i stället söker vi Guds nåd, bekänner vår ofullständighet och lever i gemenskap med honom som renar och gör rättfärdig. Det uppmuntrar till ödmjuk bön och en livslång tillit till Kristi rättfärdighet som ges troende.
Kort citat från äldre kommentatorer (om använde): "Människan är född i synd och renhet är ettGuds nådegåva, inte ett människovänt resultat." (referenser till Matthew Henry, Albert Barnes och Adam Clarke sammanställda i sammanhanget).