Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Predikaren 10:1 Predikaren 10:2 Predikaren 10:3 Predikaren 10:4 Predikaren 10:5 Predikaren 10:6 Predikaren 10:7 Predikaren 10:8 Predikaren 10:9 Predikaren 10:10 Predikaren 10:11 Predikaren 10:12 Predikaren 10:13 Predikaren 10:14 Predikaren 10:15 Predikaren 10:16 Predikaren 10:17 Predikaren 10:18 Predikaren 10:19 Predikaren 10:20



Kommentar: Predikaren 10:5 på SV1917
Direkt betydelse: Jag har sett ett elände samtidigt som ett fel som uppstår när maktpersoner missbrukar sin auktoritet.
Kontekst: Ordet är en del av Predikaren där vår huvudperson speglar världens motsägelser och hur människor i ledarskap ofta handskar med kraft utan visdom. Kapitel 10 är till stöd för insikter om hur vardagens omständigheter och människors beslut formar vardagsrealiteten under solen.
Tolkning och nyanser
På svenska 1917 översätts det som ett elände i maktens händer, ett fel som uppkommer hos den som har makten. Predikaren pekar på att auktoritet i sig inte garanterar rättfärdighet eller klokhet. Det är ofta hur ledare beter sig – deras godtycke, arrogans, eller slarv – som skapar besvär för andra och i slutändan för samhället. För Bibelns författare ligger fokus inte på en moralisk anklagelse mot alla makthavare, utan på att makt utan vishet får följder som drabbar dem och deras omgivning.
Denna observation sammanfaller med en bred hermeneutik i de antika vishetstexterna: mänsklig visdom är en gudgiven gåva som bör ledsaga ansvarstagandet. När ledare avvisar den visheten, följer ofta felbedömningar, som leder till skador och lidande. Det är ett samtal om ansvarsfullt styre och om hur samhället påverkas när maktens spelrum utnyttjas utan rättfärdighet.
Relaterade passager med förklaringar
Predikaren 8:4–5 — varför ledarna ofta gör vad de vill när myndighetens ord står över människorna. Det visar hur beslutsprocesser kan hamna i egna nyckfullheter utan insikt, men också hur lagen och visheten står i relation till varandra.
Ordspråksboken 16:12 — när kungars överskott av prestige blir farligt; det pekar mot att makt måste balanseras av rättvisa och klokhet för att bevara samhällets stabilitet.
Predikaren 5:9 — även rikedom och börsens kraft visar att ekonomiskt överflöd inte alls ger sann rättvisa eller frid; det är relationen till Gud och människor som ger verklig stabilitet.
Som medarbetare eller medborgare uppmuntrar texten till vaksamhet mot auktoriteter som saknar rättvisa. Ledare bör sträva efter vishet, öppenhet och ansvar, så att maktens gåvor används för att skydda och stödja samhället snarare än att skada det. För privatpersoner innebär det att bedöma beslut kritiskt, kräva ansvar och öva ödmjukhet i relationer där maktmedel används.
Notering om citat: Inga direkta längre citat från Matthew Henry, Albert Barnes eller Adam Clarke används här. Småens eller sammanfattande insikter påverkas av deras övergripande sätt att förklara Vishetens bok och ansvarsfullt ledarskap utan att citera längre utdrag verbatim.