Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
5 Mosebok 1 5 Mosebok 2 5 Mosebok 3 5 Mosebok 4 5 Mosebok 5 5 Mosebok 6 5 Mosebok 7 5 Mosebok 8 5 Mosebok 9 5 Mosebok 10 5 Mosebok 11 5 Mosebok 12 5 Mosebok 13 5 Mosebok 14 5 Mosebok 15 5 Mosebok 16 5 Mosebok 17 5 Mosebok 18 5 Mosebok 19 5 Mosebok 20 5 Mosebok 21 5 Mosebok 22 5 Mosebok 23 5 Mosebok 24 5 Mosebok 25 5 Mosebok 26 5 Mosebok 27 5 Mosebok 28 5 Mosebok 29 5 Mosebok 30 5 Mosebok 31 5 Mosebok 32 5 Mosebok 33 5 Mosebok 34



Huvudpoäng: En elva‑gärd sänd att ett folket skall avskiljas som rättfärdiga konsekvenser av lydnad
I Femte Mosebok 13:15 uppmanas Israels folk att slå ner den omtalade staden och förgöra allt där i, inklusive boskapen. Texten står inom en kontext där Guds budskap om trohet och avskiljning från avgudsdyrkan är central. Avgörandet om straff följer av stadens uppenbart avgudadyrkande och dess inbäddade inflytande över folket. Bibelordet fångar en särskild historisk princip: när en avsteg från Guds väg hotar hela gemenskapens trohet, krävs avgörande handlingar för att upprätthålla helighet och kännedom om herrens tjänande.
Textens litterära kontext
Texten finns i en större avsnitt där Listan över varningar i kapitlet följs av befogenheter som lagen ger präster och ledare. Denna skrivning illustrerar ett särskilt fenomen i Israels historia: när ett center för avgudadyrkan höljer sig i en stad, ska den drabbas av total förstörelse som en symbol för att avlägsna ondskan ur gemenskapen. Detta syftar inte till ett allmänt lojalitetskrig utan till en specifik helig handling i syfte att rena folket och bevara den gudomliga förbundsrelationen.
Teologisk betydelse
Här belyses Guds helighet och människans kallelse till lydnad. I den fornnationella kontexten fungerar extrem åtgärd som en konsekvens av trots och omvändelsebrist. Samtidigt understryker andra delar av lagen att Guds missnöje med avguderi inte skall leda till raljerande eller godtycklig handling, utan till rättfärdig disciplin med syfte att väcka omvändelse och hopp om förnyelse.
Kopplingar till andra skrifter
Cross‑referenser och korta förklaringar: 1) Helighetens krav i lagen visar hur dyrbart Guds närvaro är när människor vänder sig från avguderi. 2) Förbud mot smotoriska influenser framhävs för att bevara gemenskapens enhet. 3) Guds rättvisa samverkar med hans barmhärtighet, där disciplinen syftar till omvändelse.
Frågor till reflektion
Sammanfattning och tolkning
Texten visar hur allvarligt Guds uppdrag betraktar avfall från tro och hur helighetskravet påverkar beslut i ledarskap och samhälle. Samtidigt inger den en påminnelse om att disciplinens syfte är att bevara relationen till Herren och möjliggöra omvändelse. Måttet ligger i hur vi leder våra liv och våra gemenskaper i lydnadens anda.
Not: Följande äldre kommentarer kan nämnas för sammanhang, utan att citera längre stycken: Matthew Henry framhäver att Guds heliga lust och straff följer det allvarliga behovet av trofast lydnad. Albert Barnes understryker att lagens stränghet tjänar till att visa människans behov av Guds nåd. Adam Clarke betonar att sådana bestämmelser tjänar till att bevara den enskilda och nationens fromhet i gemenskapens ögon. Dessa synpunkter förstärker bilden av disciplin som väktare av helighet och hopp om omvändelse.