Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenChapter
Uppenbarelseboken 1 Uppenbarelseboken 2 Uppenbarelseboken 3 Uppenbarelseboken 4 Uppenbarelseboken 5 Uppenbarelseboken 6 Uppenbarelseboken 7 Uppenbarelseboken 8 Uppenbarelseboken 9 Uppenbarelseboken 10 Uppenbarelseboken 11 Uppenbarelseboken 12 Uppenbarelseboken 13 Uppenbarelseboken 14 Uppenbarelseboken 15 Uppenbarelseboken 16 Uppenbarelseboken 17 Uppenbarelseboken 18 Uppenbarelseboken 19 Uppenbarelseboken 20 Uppenbarelseboken 21 Uppenbarelseboken 22Verse
Uppenbarelseboken 18:1 Uppenbarelseboken 18:2 Uppenbarelseboken 18:3 Uppenbarelseboken 18:4 Uppenbarelseboken 18:5 Uppenbarelseboken 18:6 Uppenbarelseboken 18:7 Uppenbarelseboken 18:8 Uppenbarelseboken 18:9 Uppenbarelseboken 18:10 Uppenbarelseboken 18:11 Uppenbarelseboken 18:12 Uppenbarelseboken 18:13 Uppenbarelseboken 18:14 Uppenbarelseboken 18:15 Uppenbarelseboken 18:16 Uppenbarelseboken 18:17 Uppenbarelseboken 18:18 Uppenbarelseboken 18:19 Uppenbarelseboken 18:20 Uppenbarelseboken 18:21 Uppenbarelseboken 18:22 Uppenbarelseboken 18:23 Uppenbarelseboken 18:24



Uppenbarelseboken 18:24 i SV1917 i kontext
Texten hör till Uppensbarelseboken kapitel 18, där staden Babylon beskrivs som en symbol för gudlöshetens system och dess dom innebär slutet för deras makt över jorden. Vers 24 pekar särskilt på blodets blodbad som följer skynket av profeter och heliga män—alla som blivit slaktade på jorden. Det är en bild av sammantaget folksyldigt mycket blodspillande som har kantat stadens tid och dess påverkan på världens tro och rättfärdighet. I sammanhanget står denna vers som en bedömning av de onda systemen som har mördat Guds vittnen och därmed återspeglar en domens rättvisa som följer deras uppehåll på jorden.
Central betydelse
Versen betonar att Babylon är ansvarig för att ha blivit källan till profeters och heligas blod, alltså de som vittnar om Guds sanning och uppriktiga liv. Denna blodförlust används som ett registrerande bevis på stadens destruktiva inflytande och som en del av den rättfärdiga domen. Det är ett uttryck för Guds dom över förtryck mot hans folk och mot dem som lever i trohet, även när det sker genom verkliga martyrskap.
Två–tre centrala teman
Kopplingar till andra texter
- Johannesuppenbarelse 11:7–10: En jämförelse kring vittnens och martyrernas mod och hur deras lidande är kopplat till stadens stora fiendskap.
- Matteus 23:34–35: Jesus varnar för rättfärdiges motstånd och hur rättfärdiga liv ibland möter död, vilket belyser att vittnena får sin belöning i Gud.
- Psalm 72:14: Gud räddar människoliv från våld och blodtörst, vilket knyter an till Biblens konsekventa tema om rättfärdighet och gudomlig upprättelse.
Praktisk reflektion
Ordet uppmanar till trofasthet i tider av förföljelse och motdåd. Det påminner troende om att även när makt och mörker råder, står Gud bakom sina vittnen. Förtjusningen i makt och rikedom må ske, men rättfärdighetens väktare blir inte glömd. Att leva i sanning och i kärlek till Gud kräver mod, och Gud lovar att upprätta dem som står fast i tro trots trycket från världen.
Avslutande sammanfattning
I skildringen av Babylon och dess blodande historia i 18:24 framträder en tydlig essens: världen kan äga stor makt, men Gud har sista ordet över rättfärdiga vittnes blod som har förts fram i världen. Versen fungerar som en solemn påminnelse om att de som offrar sig för sanningens sak inte går obemärkta förbi; deras lydnad är förenad med Guds dom och deras belöning i evighet.
Exakta ord ur Matteus Henry, Albert Barnes eller Adam Clarke: ingen längre fullständig citat används här; sammanfattningen bygger på deras principer som tolkar trofasthet, martyrskap och Guds rättfärdiga dom.