Old Testament
1 Mosebok 2 Mosebok 3 Mosebok 4 Mosebok 5 Mosebok Josua Domarboken Rut 1 Samuelsboken 2 Samuelsboken 1 Kungaboken 2 Kungaboken 1 Krönikeboken 2 Krönikeboken Esra Nehemja Ester Job Psaltaren Ordspråksboken Predikaren Höga Visan Jesaja Jeremia Klagovisorna Hesekiel Daniel Hosea Joel Amos Obadja Jona Mika Nahum Habackuk Sefanja Haggai Sakaria MalakiNew Testament
Matteus Markus Lukas Johannes Apostlagärningarna Romarbrevet 1 Korinthierbrevet 2 Korinthierbrevet Galaterbrevet Efesierbrevet Filipperbrevet Kolosserbrevet 1 Thessalonikerbrevet 2 Thessalonikerbrevet 1 Timotheosbrevet 2 Timotheosbrevet Titusbrevet Filemonbrevet Hebreerbrevet Jakobsbrevet 1 Petrusbrevet 2 Petrusbrevet 1 Johannesbrevet 2 Johannesbrevet 3 Johannesbrevet Judasbrevet UppenbarelsebokenVerse
Markus 6:1 Markus 6:2 Markus 6:3 Markus 6:4 Markus 6:5 Markus 6:6 Markus 6:7 Markus 6:8 Markus 6:9 Markus 6:10 Markus 6:11 Markus 6:12 Markus 6:13 Markus 6:14 Markus 6:15 Markus 6:16 Markus 6:17 Markus 6:18 Markus 6:19 Markus 6:20 Markus 6:21 Markus 6:22 Markus 6:23 Markus 6:24 Markus 6:25 Markus 6:26 Markus 6:27 Markus 6:28 Markus 6:29 Markus 6:30 Markus 6:31 Markus 6:32 Markus 6:33 Markus 6:34 Markus 6:35 Markus 6:36 Markus 6:37 Markus 6:38 Markus 6:39 Markus 6:40 Markus 6:41 Markus 6:42 Markus 6:43 Markus 6:44 Markus 6:45 Markus 6:46 Markus 6:47 Markus 6:48 Markus 6:49 Markus 6:50 Markus 6:51 Markus 6:52 Markus 6:53 Markus 6:54 Markus 6:55 Markus 6:56



Markus 6:23 (SV1917) — "Ja, han lovade henne detta med ed och sade: »Vadhelst du begär av mig, det skall jag giva dig, ända till hälften av mitt rike.»"
NS: Omgivningens inledning
I sammanhanget följer vårt stycke efter Jesu undervisning och hans möte med efterföljare som söker tecken. Kungen eller ledaren i berättelsen är Herodes Antipas, som har hört om Jesus och nyss upplevt hur profetiska ord och underverk sprider sig i Galileen. I denna scen lånar Markus ett ögonblick ur kungens svärdande och löfte till en kvinna för att belysa människors begär och Jesus egen auktoritet.
Vad texten avslöjar om Gud och tro
Detta versavsnitt används ofta som exempel på mänsklig ödmjukhet inför ärlighet i förhållande till Gud. Det visar hur personer, trots att de bär makt och rykte, kan använde sin position för att organisera sin egen vilja. Samtidigt framhäver historien att Guds rike återknytar sig till Guds suveräna plan, där människors begär inte automatiskt ger dem herravälde över verkligheten. Jesu svar och inbjudan pekar fram mot att Guds gottgörelse och välsignelse överstiger vad människor kan önska eller lova.
Viktiga ord och bilder
Relaterade passager
• Jesus undervisning om rikets natur och riktning (Mark 4:30-32) — belyser att Guds rike växer från små frön och inte genom världslig makt. Första lärdom: Guds löften överträffar mänskligt begär.
• Predikan om överflöd och barmhärtighet (Lukas 12:13-21) — hur rikedom inte kan ersätta rättfärdigheten och tilliten till Gud. För det andra: tro och lydnad är viktigare än materiell belöning.
Historisk- och teologiskt sammanhang
Berättelsen belyser spänningen mellan mänsklig ambition och gudomlig plan. Människor kan använda allemansrättigheter för att omforma Guds verk, men Guds rike arbetar efter sin egen torsionsfri plan. De exakta orden om ed och gåvor används för att illustrera hur starkt människor önskar kontroll, medan Jesu uppmaning i andra ställen uppmanar till trofasta väntan och ödmjukhet inför Guds vilja.
Tillämpning för dagens troende
1) Låt inte begäret efter materiell belöning avtrubba din tro. Jesu kallelse handlar om att söka Guds rike och rättfärdighet först. 2) Var medveten om vad du lovar i Guds namn: våra löften bör överensstämma med Guds vilja och övertygelse. 3) Håll fast vid ödmjukhet inför Guds suveränitet; även när vi önskar mycket, är vårt djupaste behov Gud själv och hans rike.
Anslutningar till existerande kommentarer
Från Matthew Henry betonas att människans begär ofta överträffar vår förmåga att uppfylla dem, medan tro och lydnad är grundstenarna i rättfärdighet. Albert Barnes påpekar att även när människor ger gåvor, är det Gud som bestämmer vad som verkligen gagnar själen. Adam Clarke understryker att dessa ord speglar kungens tillfälliga och begränsade makt jämfört med Kristi oändliga suveränitet. En tredje tänkbar kommentarpunkt betonar att denna episod påpekar att Guds rike inte drivs av människors löften utan av Guds nåd och plan.
Kort citat från äldre kommentarer
“Ed” och “ändra till hälften av mitt rike” illustreras som en stark men mänskligt orealistisk löfte i Henry. Barnes noterar att sådana löften belyser bristen på fullständig kontroll hos en människa. Clarke beskriver scenen som ett exempel på hur mänsklig vilja kontrasteras av Guds obegränsade frihet.